Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Mma wʼani mmerɛ amumuyɛfoɔ, mfa wo ho mmɔ wɔn;
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
Ɛfiri sɛ, wɔn akoma dwene atirimuɔdensɛm ho, na wɔn ano ka deɛ ɛde basabasayɛ ba ho asɛm.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Wɔde nyansa na ɛsi efie, na nhunumu mu na wɔma ɛtim;
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
ɛnam nimdeɛ so na wɔnya ademudeɛ a ɛho yɛ na na ɛyɛ fɛ hyehyɛ nʼadan mu.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Onyansafoɔ wɔ tumi a ɛso, na onimdefoɔ nyini ahoɔden mu;
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
deɛ ɔretu sa hia akwankyerɛ, deɛ ɔrepɛ nkonimdie no hia afotufoɔ pii.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Nyansa wɔ akyiri dodo ma ɔkwasea; wɔ apono ano dwabɔ mu no ɔnni hwee ka.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Onipa ɔbɔ pɔ bɔne no wɔbɛfrɛ no ɔkɔtwebrɛfoɔ.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Ogyimifoɔ nhyehyɛeɛ yɛ bɔne, nnipa kyiri ɔfɛdifoɔ.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Sɛ wʼabamu go wɔ ɔhaw mu a, na wʼahoɔden sua!
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Gye wɔn a wɔde wɔn rekɔ akɔkum wɔn no nkwa; na sianka wɔn a wɔtɔ ntintan kɔ akumiiɛ.
12 Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
Sɛ woka sɛ, “Na yɛnnim yei ho hwee a,” deɛ ɔkari akoma hwɛ no nhunu anaa? Deɛ ɔbɔ wo nkwa ho ban no nnim anaa? Ɔrentua deɛ obiara ayɛ so ka anaa?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Me ba, di ɛwoɔ, ɛfiri sɛ ɛyɛ; ɛwokyɛm mu woɔ yɛ wʼanomu dɛ.
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
Hunu nso sɛ nyansa yɛ wo kra dɛ; sɛ wonya a, wowɔ anidasoɔ ma daakye, na wʼanidasoɔ renyɛ kwa.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Nkɔtɛ ɔteneneeni fie sɛ ɔkwanmukafoɔ, na ɛnkɔto nhyɛ nʼatenaeɛ so,
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
Ɛwom sɛ ɔteneneeni hwe ase mpɛn nson deɛ, nanso ɔsɔre bio, na amumuyɛfoɔ deɛ, amanehunu baako ma wɔhwe ase.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Sɛ wo ɔtamfoɔ hwe ase a mma ɛnyɛ wo dɛ; na sɛ ɔsunti a mma wʼakoma nni ahurisie,
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
ɛfiri sɛ Awurade bɛhunu wʼadwene na ɔrempɛ na ɔbɛyi nʼabufuhyeɛ afiri ne so.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Ɛnha wo ho wɔ abɔnefoɔ enti na ɛmma wʼani mmere amumuyɛfoɔ nso,
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
ɛfiri sɛ, ɔbɔnefoɔ nni anidasoɔ biara daakye, na wɔbɛdum amumuyɛfoɔ kanea.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Me ba, suro Awurade ne ɔhene, na mfa wo ho mmɔ adɔnyɛfoɔ ho,
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
ɛfiri sɛ saa baanu yi de ɔsɛeɛ bɛba wɔn so mpofirim, na hwan na ɔnim amanehunu ko a wɔbɛtumi de aba?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
Yeinom nso yɛ anyansafoɔ Nsɛnka: Atemmuo a animhwɛ wɔ mu no nyɛ:
24 Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Obiara a ɔbɛka akyerɛ deɛ ɔdi fɔ sɛ, “Wo ho nni asɛm” no nnipa bɛdome no na amanaman remmɔ no din pa.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
Na wɔn a wɔbu afɔdifoɔ fɔ no ɛbɛsi wɔn yie, na nhyira bɛba wɔn so.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Mmuaeɛ pa te sɛ mfeano.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Wie wo mfikyidwuma na siesie wo mfuo; ɛno akyi, si wo fie.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Nni adanseɛ ntia ɔyɔnko a ɔnyɛɛ wo hwee, na mfa wʼano nnaadaa.
29 Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
Nka sɛ, “Deɛ wayɛ me no me nso mɛyɛ no bi; deɛ ɔyɛeɛ no metua ne so ka.”
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Menante faa onihafoɔ afuo ho twaa mu wɔ deɛ ɔnni adwene bobefuo nso ho;
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
nkasɛɛ afu wɔ baabiara, wira afu akata asase no so, na aboɔ afasuo no nso abubu.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Mede mʼadwene kɔɔ deɛ mehunuiɛ no so na mesuaa biribi firii mu:
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
nna kakra, nkotɔ kakra, nsa a woabobɔ de rehome kakra,
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
bɛma ohia aba wo so sɛ ɔkwanmukafoɔ na nneɛma ho nna bɛba wo so sɛ obi a ɔkura akodeɛ. Na ohia bɛto akyere wo sɛ ɔkwanmukafoɔ; ahokyere bɛtoa wo sɛ ɔkorɔmfoɔ.
