< Ordspråksboken 24 >

1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Vær ikke misunnelig på onde mennesker, og ha ikke lyst til å være med dem!
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
For deres hjerte tenker bare på å ødelegge, og deres leber taler ulykke.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Ved visdom bygges et hus, og ved forstand blir det trygget,
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
og ved kunnskap fylles kammerne med all slags kostelig og herlig gods.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
En vis mann er sterk, og en kyndig mann øker sin kraft.
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
Du skal søke veiledning når du fører krig; hvor det er mange rådgivere, er det frelse.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Visdom er for høi for dåren; i byporten lukker han ikke sin munn op.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Den som tenker ut onde råd, blir kalt en renkesmed.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Dårskaps råd er synd, og en spotter er en vederstyggelighet blandt folk.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Viser du dig motløs på trengselens dag, så er din kraft ringe.
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Frels dem som hentes til døden, og hold tilbake dem som føres skjelvende bort til retterstedet!
12 Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
Når du sier: Se, vi visste ikke noget om det, mon da ikke han skjønner det, han som veier hjertene, og han som gir akt på din sjel, mon ikke han vet det og gjengjelder enhver efter hans gjerninger?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Et honning, min sønn, for den er god, og fin honning er søt for din gane!
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
Akt visdommen like så gagnlig for din sjel! Har du funnet den, så er det en fremtid for dig, og ditt håp skal ikke bli til intet.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Lur ikke som en ugudelig på den rettferdiges bolig, ødelegg ikke hans hjem!
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
For syv ganger faller den rettferdige og står op igjen, men de ugudelige kastes over ende når ulykken kommer.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Når din fiende faller, må du ikke glede dig, og når han snubler, må ikke ditt hjerte fryde sig,
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
forat ikke Herren skal se det og mislike det, så han vender sin vrede fra ham.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
La ikke din vrede optendes over de onde, bli ikke harm over de ugudelige!
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
For de onde har ingen fremtid, de ugudeliges lampe slukner.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Frykt Herren, min sønn, og kongen! Med folk som setter sig op mot dem, må du ikke ha noget å gjøre;
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
for ulykken kommer brått over dem, og ødeleggelsen fra dem begge - hvem kjenner den?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
Også disse ordsprog er av vismenn: Dommeren bør ikke gjøre forskjell på folk.
24 Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Den som sier til den skyldige: Du er uskyldig, ham vil folkeslagene forbanne, ham vil folkene ønske ondt over;
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
men dem som straffer ham, skal det gå vel, og lykke og velsignelse skal komme over dem.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Kyss på leber gir den som svarer med rette ord.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Fullfør din gjerning der ute og gjør den ferdig på marken! Siden kan du bygge ditt hus.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Vær ikke vidne mot din næste uten årsak! Eller skulde du gjøre svik med dine leber?
29 Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
Si ikke: Som han har gjort mot mig, således vil jeg gjøre mot ham; jeg vil gjengjelde enhver efter hans gjerninger.
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Jeg kom gående forbi en lat manns mark, et uforstandig menneskes vingård,
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
og se, den var helt overgrodd med tistler; nesler skjulte dens bunn, og stengjerdet om den var revet ned.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Og jeg, jeg blev det var, jeg gav akt på det; jeg så det og tok lærdom av det:
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Sier du: La mig ennu sove litt, blunde litt, folde mine hender litt og hvile -
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
så kommer armoden over dig som en landstryker, og nøden som en mann med skjold.

< Ordspråksboken 24 >