Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Neiekarsies uz nelabiem cilvēkiem un nekāro būt ar viņiem;
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
Jo viņu sirds domā uz postu, un viņu lūpas runā mokas.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Ar gudrību uzceļ namu un ar saprašanu to stiprina,
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
Un ar samaņu pilda kambarus ar visādu dārgu un jauku bagātību.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Gudrs vīrs ir spēcīgs, un vīrs, kam atzīšana, ir varens spēkā;
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
Jo ar gudriem padomiem tu izvedīsi savu karu, un uzvarēšana ir, kur padoma devēju papilnam.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Ģeķim gudrība ir neaizsniedzama; savu muti lai tas neatdara pilsētas vārtos.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Kas tīšām ļaunu dara, tas jāsauc blēdis pār visiem blēžiem.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Ģeķības nodomi ir grēks, un mēdītājs cilvēkiem ir negantība.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Ja tu bēdu dienā nogursi, tad tavs spēks pagalam.
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Glāb, kas uz nāvi pazudināti, un kas pie kaušanas top vesti, vai tu no tiem atrausies?
12 Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
Ja tu saki: „Redzi, mēs to nezinām!“Vai tad tas, kas sirdis pārmana, to nemana, un kas tavu dvēseli pasargā, to nezin un cilvēkiem neatmaksās pēc viņu darba?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Ēd, mans dēls, medu, jo tas ir labs, un tīrs medus ir salds tavā mutē;
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
Tāpat tavai dvēselei būs gudrības atzīšana, ja tu to atrodi; jo ir pastara diena, un tava gaidīšana nebūs veltīga.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Neglūn, tu bezdievīgais, uz taisnā dzīvokli, neposti viņa vietu;
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
Jo taisnais krīt septiņ reiz un ceļas augšām; bet bezdievīgie nogrimst nelaimē.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Nepriecājies, kad tavs ienaidnieks krīt, un lai tava sirds nelīksmojās, kad viņš klūp,
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
Ka Tas Kungs to neredz, un tas viņa acīm neriebj, un viņš savu dusmību no tā nenovērš.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Neapskaities par ļauniem un neiekarsies par bezdievīgiem!
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
Jo ļaunam nenāk cerētais gals; bezdievīgo spīdeklis izdzisīs.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Mans dēls, bīsties To Kungu un ķēniņu, un nejaucies ar dumpiniekiem.
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
Jo piepeši nāks viņiem nediena, - un abēju sodu, kas to zin!
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
Arī šie ir gudro vārdi: Tiesā cilvēka vaigu uzlūkot nav labi.
24 Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Kas uz vainīgo saka: „Tev taisnība!“to cilvēki lād un ļaudis ienīst.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
Bet tie (viņiem) mīļi, kas (tādu) pārmāca, un pār tiem nāks visu labākā svētība.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Kas pareizi atbildējis, ir kā saldu muti devis.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Padari savu darbu laukā un apkopies tīrumā, un tad vēl uztaisi savu namu.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Nedod velti liecību pret savu tuvāko! Vai tu mānīsi ar savām lūpām?
29 Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
Nesaki: „Kā viņš man darījis, tā es viņam darīšu; es tam atmaksāšu pēc viņa darba!“
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Es gāju gar sliņķa tīrumu un gar ģeķa vīna kalnu.
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
Un redzi, tur auga tik nātres vien, un dadži pārņēma visu, un viņa akmeņu mūris bija sagruvis.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Un es to ieraudzīju, to liku vērā: es to redzēju, ņēmos mācību:
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Guli maķenīt, snaud maķenīt, saliec maķenīt rokas miegā;
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
Tad tava nabadzība tev pienāks nākdama, un tavs trūkums kā apbruņots vīrs.
