Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Be not thou enuious against euill men, neither desire to be with them.
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
For their heart imagineth destruction, and their lippes speake mischiefe.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Through wisdome is an house builded, and with vnderstanding it is established.
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
And by knowledge shall the chambers bee filled with all precious, and pleasant riches.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
A wise man is strong: for a man of vnderstanding encreaseth his strength.
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
For with counsel thou shalt enterprise thy warre, and in the multitude of them that can giue counsell, is health.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Wisdome is hie to a foole: therefore he can not open his mouth in the gate.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Hee that imagineth to doe euill, men shall call him an autour of wickednes.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
The wicked thought of a foole is sinne, and the scorner is an abomination vnto men.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
If thou bee faint in the day of aduersitie, thy strength is small.
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Deliuer them that are drawen to death: wilt thou not preserue them that are led to be slaine?
12 Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
If thou say, Beholde, we knew not of it: he that pondereth the heartes, doeth not hee vnderstand it? and hee that keepeth thy soule, knoweth he it not? will not he also recompense euery man according to his workes?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
My sonne, eate hony, for it is good, and the hony combe, for it is sweete vnto thy mouth.
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
So shall the knowledge of wisdome be vnto thy soule, if thou finde it, and there shall be an ende, and thine hope shall not be cut off.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Laye no waite, O wicked man, against the house of the righteous, and spoyle not his resting place.
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
For a iust man falleth seuen times, and riseth againe: but the wicked fall into mischiefe.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Bee thou not glad when thine enemie falleth, and let not thine heart reioyce when hee stumbleth,
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
Least the Lord see it, and it displease him, and he turne his wrath from him.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Fret not thy selfe because of the malicious, neither be enuious at the wicked.
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
For there shall bee none ende of plagues to the euill man: the light of the wicked shall bee put out.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
My sonne feare the Lord, and the King, and meddle not with them that are sedicious.
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
For their destruction shall rise suddenly, and who knoweth the ruine of them both?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
ALSO THESE THINGS PERTEINE TO THE WISE, It is not good to haue respect of any person in iudgement.
24 Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
He that saith to the wicked, Thou art righteous, him shall the people curse, and the multitude shall abhorre him.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
But to them that rebuke him, shall be pleasure, and vpon them shall come the blessing of goodnesse.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
They shall kisse the lippes of him that answereth vpright wordes.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Prepare thy worke without, and make readie thy thinges in the fielde, and after, builde thine house.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Be not a witnes against thy neighbour without cause: for wilt thou deceiue with thy lippes?
29 Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
Say not, I wil doe to him, as he hath done to mee, I will recompence euery man according to his worke.
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
I passed by the fielde of the slouthfull, and by the vineyarde of the man destitute of vnderstanding.
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
And lo, it was al growen ouer with thornes, and nettles had couered the face thereof, and the stone wall thereof was broken downe.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Then I behelde, and I considered it well: I looked vpon it, and receiued instruction.
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Yet a litle sleepe, a litle slumber, a litle folding of the handes to sleepe.
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
So thy pouertie commeth as one that traueileth by the way, and thy necessitie like an armed man.
