Ordspråksboken 24

1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.

Miphalou ho umchan thangse hih in, chule hitobang miho chu kiloipi din jong ngaicha hih-in.

2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.

Ajeh chu alung thim un thilse jeng agong un, akamdung uva jou le nal jeng aseijun ahi.

3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.

Chihna jeh chun in akisadoh jin, chule hetkhen themna jal-a kitungdet ji ahi.

4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.

Hetkhen themna akon insung dann jousea, thil manlutah tah le; lung lhaina thilpha chom haona dimset-ji ahi.

5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.

Miching chu mi thahat sang in ahat jon, hetna nei mi jong atha hatpa sang in ahat cheh jin ahi.

6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.

Ijeh-inem itileh lungthim thepna jal-a gal kisatji ahin, chule gal jona jong thumop them hoa kingam ahi.

7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.

Chihna hi mingol ho din meiphah ahipon, thutanna kotpi mai lah'in jong seiding aneiji tapouve.

8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.

Koi hileh thilse bol ding ngaito chan chu, jou le nal-a natongpa tia kikou ding ahi.

9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.

Mingol ho thilse gonhi chonset ahin, mi ahilou lam'a tot chaveipa jong mi jousen athet ahibouve.

10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.

Kidoupin nahin phah nikho teng jongleh lung lhadai hih in, ajeh chu lhahsamna'a nanei cheh ding ahibouve.

11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.

Thina lam jon-a kijot hokhu huhhing loijin, chule min athagamna dinga kipal-lhu ho jong huhdoh loijin.

12 Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.

Nangman, “vetem in, keihon hiche hi kahe phapouve,” tin nasei in, Ama bouvin mihem lungthim akholchil-a ahet chin ji hilou ham? Nalhagao vea ching jing pan hitobang hi amelchih jing hilou ham? Aman mihem koi hileh atoh dungjui cheh-a lethuhna anei ding hilou ham?

13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.

Kachapa, khoiju hi don in atui lheh jeng e, khoi-phanga apat hung pot khoiju hi nele chun alhum'a lhum ahi.

14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.

Chihna kiti hi nalhagao dinga hiche tobang chu ahi. Chule chihna hi namu jouva ahileh khonung dinga phachom tah ahi.

15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.

Miphalou bang in mikitah pa chu a-in pang dunga ga chang lhih hih in, mikitah pa in jong chomding gohih hel in.

16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.

Ijeh-inem itileh mikitah kiti hi vel sagi jen lhu jongleh, athoudoh thei jin, hinlah miphalou ho chunga hamsetna ahung lhun teng akhup athal in aleh jitai.

17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,

Namelma akipal lhuh teng kipanan neihih hel in, aman kipal lhuhna ato khah jongleh kipa thanopna'a nanei lou ding ahi.

18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.

Ajeh chu Yahweh Pakai in hin mudoh leh, lunghanna'a anei loding ahi. Hijeh chun ama kon chun Yahweh Pakai lunghanna peldoh in.

19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.

Thilse bol ho jeh in nang le nang kisih hih in, chule achon chan-u jong thangsetpi dan.

20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.

Ajeh chu miphalou ding in khonung thua kinepna abeiyin, chule migilou ho thaomei kimut mit peh tei ding ahi.

21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.

Kachapa, Yahweh Pakai le lengpa ging in lang, Anitah lhon-a athua nanun ding ahi.

22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----

Ajeh chu Amania kon hetman louva hamsetna hung lhung ding, Yahweh Pakai le lengpa'a kon hung lhung ding manthahna chu koiman ahe thei poi.

23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.

Hicheho jouse jong hi miching ho thusei ahisoh keijin: Thutan-a langneina nei kiti jong hi thildih ahipoi.

24 Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.

Migiloupa kom'a, “Nangman themmona nanei poi,” tia sei chu, mitin vaipi gaosap chang ding, namtin in athet ding ahi.

25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.

Miphalou phohsal pa chu kipah thanom'a um ding, chule hitobang mi chunga chu phattheina lhung ding ahi.

26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.

Thu kitohdel-a donbutna chu kigolngai kibeng chop avetsah ahi.

27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.

Polam'a natoh ding abonchan kigontoh in lang, chule lou laija natohna ding aboncha naki gonsoh keija; chujou tengleh na chenna ding in sapan tan.

28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?

Ajeh beijin naheng nakom dounan hettohsah in pang hih in, nakam sunga jouthu jong seitahih in.

29 Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."

Mi kom'a “Kachunga anatoh bang banga keiman jong achunga katoh ding ahi; chule anatoh bang banga kalethuh tei ding ahi,” tin jong seidan.

30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.

Keiman mithase khat loulai kahin jot pan, lungthimbei mikhat lengpilei kaho pan ahi.

31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.

Hiche loulai chu apum chang in lingle khao akhul lha jeng in, atollham jenga jong ling adimset in, apal jong achimsoh tan ahi.

32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.

Hichun keiman kaven kagel in, hichea kon hin kihilna khat kaki mudoh in ahi.

33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

Jalkhun a imut jengseh, kichol ding bouseh, chule khut teni umthim sah-a kichol ding kati tai.

34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.

Gucha le michom in mi abulhu banga vaichat nan nahin lhun den ding, nahin delkhumpa bang banga kel thoa um ding nahitai.