Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Kasae kaminawk to awt hmah; nihcae hoi angkom han doeh poek hmah.
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
Nihcae loe palung thung hoi amro han khue ni poek o, pahni hoiah raihaih sak han khue to a thuih o.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
Im loe palunghahaih hoiah sak moe, panoekhaih hoiah caksak;
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
palunghahaih mah imkhaannawk to atho kana hmuenmae, koeh kaom hmuennawk hoiah koisak.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Palungha kami loe thacak; ue, palunghahaih tawn kami loe thacakhaih pung aep.
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
Palungha kami khae hoi poekhaih lak pacoengah, misa tuh ah; ngancuem hanah kahoih poekhaih paekkung pop tawnh han angaih.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Palunghahaih loe sang pongah kamthu mah pha thai ai; kami pop amkhuenghaih khongkha ah lokthui thai ai.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Kahoih ai hmuen sak pacaeng kami loe raihaih sah kami ni, tiah kawk o tih.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
Kamthu poekhaih loe zaehaih ah oh, minawk pahnui thuih kami loe panuet thoh.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Raihaih phak naah palung boeng nahaeloe, thazok kami ah ni na oh.
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
Duekhaih loklam ah zaeh ih kami to pahlong ah; humhaih ahmuen ah caehhaih ih kami to hoi let ah.
12 Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
Khenah, hae kawng hae ka panoek ai, tiah na thuih nahaeloe, palungthin khenkung mah panoek mak ai maw? Na hinghaih khenkung mah panoek mak ai maw? Kami mah sak ih hmuen baktiah anih mah pathok mak ai maw?
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Ka capa, khoitui loe hoih pongah nae ah; khoi lutui loe pataeng naah luep dueng;
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
to baktih toengah palunghahaih loe na hing thungah luep tih; na hnuk naah nang han tangqum ah om tih; na oephaih anghma mak ai.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Aw katoeng ai kami, katoeng kami ih im to toep hmah; anih ohhaih ahmuen to amrosak hmah;
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
katoeng kami loe vai sarihto amtim cadoeh, angthawk let tih; toe kasae kami loe raihaih mah amtimsak tih.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
Na misa amtim naah anghoe hmah; anih amthaek naah palung anghoe hmah;
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
nang hoe nahaeloe Angraeng mah hnu ueloe, poeknawm mak ai, to kami nuiah Anih palungphuihaih to dip ving tih.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Kahoih ai kami pongah palungboeng hmah; kahoih ai kami doeh awt hmah;
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
kasae kami loe hmabang kaom oephaih to tawn ai; kasae kami ih hmaithaw loe paduek pae ving tih.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Ka capa, Angraeng hoi siangpahrang to zii ah; misa angthawk koeh kami hoiah angkom hmah;
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
akra ai ah nihcae nuiah amrohaih pha tih; kawbaktih raihaih maw nihcae mah omsak tih, tito mi mah maw panoek thai tih?
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
Hae baktih hmuennawk doeh palungha kami mah thuih ih lok ah ni oh. Lok takroek naah mikhmai khet han hoih ai.
24 Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Kasae kami khaeah, Nang loe na toeng, tiah thui kami loe minawk mah kasae thui o ueloe, prae kaminawk mah panuet o tih.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
Toe minawk thuitaekkung loe poeknawm ueloe, tahamhoihaih to hnu tih.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Kami boih mah toenghaih lokthui kami ih pahni to mok o tih.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Tasa bang ih tok to sah hmaloe ah, nangmah hanah laikok atok pacoengah, na ohhaih im to sah ah.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Takung om ai ah na imtaeng kami to zaehaih net hmah; alinghaih lok thui hmah.
29 Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
Kai khaeah sak ih hmuen baktih toengah, anih nuiah doeh ka sak toeng han; a sak ih hmuen baktih toengah ka pathok let han, tiah thui hmah.
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Thasae kami ih lawk ah ka caeh moe, poekhaih tawn ai kami ih misur takha thungah ka caeh naah,
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
khenah, soekhring cing ah oh, long doeh phroh cing ah oh; thlung hoi pakaa ih sipae doeh amtimh boih.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
Ka hnuk ih hmuen to palung thung hoi ka poek het naah, ka khet ih hmuen nuiah amtuk han koi ka hnuk.
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Nawnetta iih, nawnetta iih angam, iih hanah nawnetta thungah ban pakhuem moe, nang hak nathuem ah,
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
amtanghaih mah kholong caeh kami baktih, vawthaih mah maiphaw sin kami baktiah na pha thui tih.
