Ordspråksboken 24

1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.

Wadela: i hamobe dunu amo mae mudale ba: ma! Amola amo dunu amo bisili mae dogolegema.

2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.

Ilia asigi dawa: su ganodini da mosolamusa: fawane dawa: lala. Amola eso huluane ilia lafidili esega dunu eno amo se nabima: ne sia: daha.

3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.

Sosogo fi ilia hou noga: le dadawa: le fifilasu da igi bai magufu fa: i noga: i agoai gala.

4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.

Diasu da amo da: iya gagui amo ea sesei huluane da fedege agoane, dawa: su noga: idafa amola liligi ida: iwane gala, amoga nabai gala.

5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.

Noga: le dadawa: su hou da da: i hodo gasa hou baligisa.

6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.

Amasea, gegena masunusa: gala, hidadea iligelalu masa. Amola fada: i sia: noga: le ha: ini nabalu ahoasea, dilia da ha lai ilima osa: la heda: mu agoai ba: mu.

7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.

Gagaoui dunu da dadawa: su sia: fada: ne hame dawa: Dawa: su dunu da fada: i sia: bagade sia: dasea, gagaoui dunu da amo sia: fidili mae sia: ne, ouiya: le esala.

8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.

Di da eso huluane wadela: i hou hamomusa: ilegesea, dunu eno ilia da di da mosolasu hamosu dunu amane dawa: mu.

9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.

Gagaoui dunu da wadela: i ilegemusa: fawane dawa: lala. Dunu mogili da dunu eno ilima gasa fili higasu hou hamosa. Dunu huluane da amaiwane dunuma higasa.

10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.

Se nabasu bagade doaga: sea, di da gasa hame agoane hamosea, gogayeidafa dunu agoane ba: mu.

11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.

Fofada: su dunu da wadela: i hame hamosu dunu amo giadofale medole legemusa: dawa: sea, defea, mae ha: aligima. Amo dunu hedolo gaga: ma.

12 Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.

Amo hou da dia liligi hame agoane mae sia: ma. Bai Gode da dia hou dawa: , amola dia hamobe E da adoba: lala. Amola E da dia hamoi defele dima bidi imunu.

13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.

Nagofe! Di agime hano amo moma. Amo da dia gona: suga leba: le ba: sea, hedaiwane ba: sa.

14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.

Amo defele, molole dawa: su sia: da dia da: i hodo amola asigi dawa: su obenasa. Di da molole dawa: su lasea, hahawane esalumu.

15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.

Wadela: le hamosu dunu da moloidafa dunu amo ea liligi amola ea diasu wamolamusa: ilegelala. Be di da agoane mae ilegema.

16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.

Moloidafa dunu da dafasea, e da hedolo bu sinidigisa. Be se nabasu da wadela: i hamosu dunu ilima doaga: sea, e da wadela: lesi dagoi ba: mu.

17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,

Se nabasu bagade da dia ha lai dunuma doaga: sea, mae nodoma. E da dafasea, hahawane mae ba: ma.

18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.

Dia ha lai dunu da se nababeba: le, di da nodosea, Hina Gode da amo hou higa: i hodosa. Amasea, e da dia ha lai ema se iasu hame ima: bela: ?

19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.

Wadela: le hamosu dunu ilia hamobeba: le, mae da: i dioma. Amola, ilia wadela: i hou hamobeba: le, liligi bagade lasea, mae mudama.

20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.

Bai ilia da hame fifi ahoanumu. Fa: no misunu hahawane hou da ilima hame doaga: mu.

21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.

Nagofe! Hina Godema beda: ne nodoma. Amola osobo bagade hina bagade amoma nabasu hou hamoma. Nowa dunu da Hina Gode o hina bagade ilima odoga: sea, ilima mae gilisima.

22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----

Agoane odoga: su dunu ilia da hedolodafa dafasu dawa: Gode amola osobo bagade hina bagade dunu da ilima se imunusa: dawa:

23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.

Molole dawa: su dunu da amo eno sia: su sia: i. ‘Fofada: su dunu da dunu aduna elama fofa: da: sea, e da dunu afamagamu da defea hame.’

24 Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.

E da wadela: le hamosu dunu da moloidafa sia: sea, dunu huluane da e aligima: ne gagabumu amola e higamu.

25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.

Be fofada: su dunu da wadela: le hamosu dunu ilima se iasea, e da hahawane ba: mu amola eno dunu da ema nodomu.

26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.

Nowa dunu da moloidafa adole iasea, amo da eno dunuma dogeleidafa hou agoai.

27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.

Dia diasu gaguli, fifi lamusa: dawa: sea, hidadea ifa abalegele, ha: i manu heda: sea, dia manu defele ba: sea, dia diasu gaguli, fifi laloma.

28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?

Dia da udigili eno dunuma mae fofada: ma. Amola bai hamedei hou amola ema ogogolewane mae fofada: ma.

29 Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."

Amola di amane mae sia: ma, “Na da e nama hamoi defele ema hamomu. Na da dabemu,” amane mae sia: ma.

30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.

Na da hihi dabuli gagaoui dunu amo ea waini efe sagai amodili asi.

31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.

Amo ganodini, aya: gaga: nomei amola gisi heda: i bagade bai. Amola igiga gagoi amo da mugululi sa: i dagoi ba: i.

32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.

Amo na da ba: lalu, amola na da bu dawa: i, amola amo ea bai dawa: i dagoi.

33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

Bai di helefili golamu da defea. Dia lobo sogoba: digili fa: bihadi golama.

34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.

Be di da golai dialoba, wamolasu dunu da doagala: be defele, hame gagui hou da dima doaga: mu.