Ordspråksboken 23
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Katta erbab bilen hemdastixan bolsang, Aldingdiki kim ikenlikini obdan oylan.
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
Ishtiying yaman bolsa, Gélinggha pichaq tenglep turghandek özüngni tart.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Uning nazunémetlirini tama qilma, Ular adem aldaydighan tamaqlardur.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Bay bolimen dep özüngni upratma; Özüngning zéhningni bu ishqa qaratma.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
[Bayliqlargha] köz tikishing bilenla, ular yoq bolidu; Pul-mal derweqe özige qanat yasap, Xuddi bürküttek asman’gha uchup kéter.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Ach közning nénini yéme, Uning ésil nazunémetlirini tama qilma;
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
Chünki uning köngli qandaq bolghandek, özimu shundaq. U aghzida: — Qéni, alsila, ichsile! — désimu, Biraq könglide séni oylighini yoq.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Yégen bir yutum taamnimu qusuwétisen, Uninggha qilghan chirayliq sözliringmu bikargha ketken bolidu.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Exmeqqe yol körsitip salma, Chünki u eqil sözliringni közge ilmas.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Qedimde békitken yerning pasil tashlirini yötkime, Yétimlarning étizlirighimu ayagh basma;
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
Chünki ularning Hemjemet-Qutquzghuchisi intayin küchlüktur; U Özi ular üchün üstüngdin dewa qilar.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Nesihetke köngül qoy, Ilim-bilimlerge qulaq sal.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Balanggha terbiye bérishtin érinme; Eger tayaq bilen ursang, u ölüp ketmeydu;
Sen uni tayaq bilen ursang, Belkim uni tehtisaradin qutquziwalisen. (Sheol h7585)
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
I oghlum, dana bolsang, Méning qelbim qanche xush bolar idi!
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
Aghzingda orunluq sözler bolsa, ich-ichimdin shadlinimen.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Gunah sadir qilghuchilargha reshk qilma, Herdaim Perwerdigardin eyminishte turghin;
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
Shundaq qilghiningda jezmen köridighan yaxshi kününg bolidu, Arzu-ümiding bikargha ketmes.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
I oghlum, sözümge qulaq sélip dana bol, Qelbingni [Xudaning] yoligha bashlighin.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Meyxorlargha arilashma, Nepsi yaman göshxorlar bilen bardi-keldi qilma;
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
Chünki haraqkesh bilen nepsi yaman axirida yoqsulluqta qalar, Gheplet uyqusigha patqanlargha jende kiyimni kiygüzer.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Séni tapqan atangning sözini angla, Anang qérighanda uninggha hörmetsizlik qilma.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Heqiqetni sétiwal, Uni hergiz sétiwetme. Danaliq, terbiye we yorutulushnimu al.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
Heqqaniy balining atisi chong xushalliq tapar; Dana oghulni tapqan atisi uningdin xursen bolar.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Ata-anangni söyündürüp, Séni tughqan anangni xush qil.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
I oghlum, qelbingni manga tapshur; Közliringmu hayatliq yollirimgha tikilsun!
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
Chünki pahishe ayal chongqur oridur, Buzuq yat ayal tar zindandur;
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Ular qaraqchidek möküwélip, Insaniyet arisidiki wapasizlarni köpeyter.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Kimde azab bar? Kimde derd-elem? Kim jédel ichide qalar? Kim nale-peryad kötürer? Kim sewebsiz yarilinar? Kimning közi qizirip kéter?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
Del sharab üstide uzun olturghan, Ebjesh sharabtin tétishqa aldirighan meyxorlar!
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Sharabning ajayib qizilliqigha, uning jamdiki julaliqigha, Kishining gélidin shundaq siliq ötkenlikige meptun bolup qalma!
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Axirida u zeherlik yilandek chéqiwalidu, Oq yilandek neshtirini sanjiydu.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Köz aldingda ghelite menziriler körünidu, Aghzingdin qalaymiqan sözler chiqidu.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
Xuddi déngiz-okyanlarda leylep qalghandek, Yelkenlik kémining moma yaghichi üstide yatqandek bolisen.
35 "De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
Sen choqum: — Birsi méni urdi, lékin men yarilanmidim! Birsi méni tayaq bilen urdi, biraq aghriqini sezmidim!» — deysen. Biraq sen yene: «Hoshumgha kelsemla, men yenila sharabni izdeymen! — deysen.
