Ordspråksboken 23
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Ie miambesatse hitrao-pikama ami’ty mpifehe, biribirio ty añatrefa’o eo,
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
vaho tohoro meso ty tretra’o naho mpanao avetse irehe.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Ko lelalelae’o o raha mafiri’eo, fa mahakama mahatsikapy.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Ko mamokotse vatañe ho mpañaleale, ijihero am-pisafiri’o.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Ampihelañe’o fihaino hao ty tsy eo? fa toe mitsene elatse manahake ty vantio ty vara mitiliñe mb’an-dindiñe eñe.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Ko kamae’o ty hàne’ o matitio, ko irie’o o aze mafirio;
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
Fa hambañe ami’ty fañereñere’e añ’ova’e ao ty ie: hoe re ama’o; Mikamà naho minoma! fe tsy ama’o ty tro’e.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Hilañe’o i pilipito’e nitsopehe’oy, vaho hianto i fañandriaña’oy.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Ko misaontsy am-pitsanoña’ ty seretse, fa ho sirikae’e ty hihi’ o enta’oo.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Ko avi’o ty nifaritsohañe haehae, vaho ko miaribañe ty tanem-bode-rae,
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
amy te maozatse ty mpijeba’ iareo; hitohaña’e ty ama’o.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Ampiantofo filie-batañe ty arofo’o, vaho volan-kilàla o ravembia’oo.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Ko ahànkañe ami’ty ana’o ty lilo; fa tsy mahavetrake ty lafan-kobaiñe.
Ie pisoe’o an-kobaiñe, ho haha’o an tsikeokeok’ ao ty tro’e. (Sheol h7585)
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
O anako, naho mahihitse ty tro’o, ho ehake ty troko,
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
vaho hirebeke ty añ’ovako ao naho mahafivolañe ty hiti’e o soñi’oo.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Ko apo’o ho tsikirihen-tro’o ty mpandilatse, fe imaneo lomoñandro ty fañeveñañe am’ Iehovà.
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
Toe ey ty ho avy, vaho tsy haitoañe ty fisalalà’o.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
O anako, mitsanoña naho mahihira, vaho avantaño mb’amy lalañey ty tro’o.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Ko mitraok’ amo mpitolom-pitrini-divaio, ndra amo mpamotseke henao;
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
fa songa hivarin-ko rarake ty mahake naho i jike; vaho hisikin-tsirodea ty poie.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Tsendreño ty rae nisamak’ azo, vaho ko injè’o ty rene’o t’ie bey.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Vilio ty hatò le ko aletake; ikalò hihitse naho anatse vaho hilala.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
Handia taroba ty rae’ i mahitiy; vaho hifalea’e i ana-dahy karafito nampiareñe’ey.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Ampiehafo ty rae’o naho i rene’o; hampinembanembañ’ i nisamak’ azoy.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
O anake, atoloro ahiko ty tro’o, le ampifaleo amo satakoo o maso’oo.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
Kadaha laleke ty tsimirirañe, vaho vovoñe maifitse ty karapilo.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Mivoñoñe ao re hoe malaso, vaho ampitomboe’e am’ondatio ty hatsivokarañe.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Ia ty mioremèñe, ia ty mihontoke? Ia ty ampoheke? Ia ty mitoreo? Ia ty vinonotroboke tsy amam-poto’e; Ia ty ama-maso mandofiry?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
O mihenekeneke an-divaio, o mitolom-pitsopeke divay linaroo.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Ko hentea’o ty hamena’ ty divay, ty fimilomilo’e am-pitovy ao, ty falamam-pioriha’e.
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Ie am-para’e mitifatse hoe lapetake vaho mihehetse hoe fandrefeala.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Hahaoniñe sahàtse o maso’oo, vaho hivolan-kamengohañe ty ron-doha’o.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
Le hanahake ty mitsalalampatse aivo’ i riakey irehe, naho ty mandre ambone’ ty bodan-dain-dakañe eo.
35 "De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
Namofok’ ahy iereo, fe tsy manaintaiñe; linafa’e fe tsy nireiko! Ombia te ho tsekake hipaiako indraike?
