Ordspråksboken 23
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Kom fin wi sie mwet fulat muta mongo, esam akwoya lah su el uh.
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
Kom finne ke mongo yohk, kom eis na lupa fal.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Nimet oasroasr nu ke mwe mongo yuyu el kite kom kac. Sahp el oru in mwe srike kom.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Kom in lalmwetmet, ac tia kemkatula in suk mwe kasrup.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Mani lom uh ku in wanginla ke kitin pacl na — oana in oasr posohksok kac, na sohkla oana sie eagle.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Nimet mongo yurin sie mwet srowohsr, ku mwel mwe mongo yuyu el oru.
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
El ac fahk mu, “Fahsru eis pac kutu mongo uh,” tusruktu el tia fahk ke inse pwaye. Nunak lal siena.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Kom ac wihtacla ma kom kangla, ac kusen eyeinse lom uh wanginla sripa.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Nimet srike in sramsram in lalmwetmet nu sin sie mwet lalfon; el tia ku in eis in nunku kac.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Nimet mokle sie masrol matu, ku eisla acn lun mwet mukaimtal.
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
LEUM GOD El ac loangelos ke ku lal, ac aolulos in sramsram lain kom.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Porongo mwet luti lom, ac sang kuiyom in lutlut.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Nimet alolo in kai sie tulik. Sie sringsring fal ac tia unilya,
a ma ac molela moul lal. (Sheol h7585)
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
Tulik nutik, kom fin sun lalmwetmet, nga ac arulana insewowo.
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
Nga ac arulana engan ke nga lohng kom fahk kas lalmwetmet.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Nimet sok sin mwet koluk, a kom in akfulatye LEUM GOD pacl nukewa.
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
Fin ouinge, kom ac fah sun finsrak nukewa lom.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Tulik nutik, porongeyu. Kom in lalmwetmet ac nunak akloalya ke ouiyen moul lom.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Nimet kupasr nu sin mwet nim wain yokla ac kainmongo.
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
Mwet lungse nimnim ac mwet kainmongo elos ac sukasrup. Fin pwayena ma kom oru pa mongo ac motul, ac tia paht na kom nukum nuknuk mihsasa.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Porongo papa tomom — funu tia el, kom lukun wangin. Ke pacl se nina kiom el matuoh, akkalemye srui lom nu sel.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Pwaye, lalmwetmet, lutlut, ac etauk — ma inge kewa fal kom in moli, tusruktu kom in tia kukakunla, mweyen ma inge arulana saok.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
Mwe insewowo nu sin sie papa tulik natul fin lalmwetmet ac moul suwohs.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Oru ma ac akinsewowoye papa tomom ac nina kiom. Kom fin oru ouinge, nina kiom el ac arulana engan.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
Wen nutik, lohang akwoya, ac lela moul luk in mwe srikasrak nu sum.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
Mutan kosro su eis molin kosro lalos, ac mutan koluk uh, elos sie kwasrip nu ke misa.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Elos soanekom oana mwet pisrapasr, ac oru mukul puspis in tia pwaye nu sin mutan kialos.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Su oasr ongoiya yoro? Su oasr asor yoro? Su amei ac lungse anwuk finne wangin sripa? Su srusrala atronmuta?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
Elos su muta paht ke wain uh, ac elos su kar mwe nim ku.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Nimet lela wain uh in srifekomla, finne srusra ac saromrom in cup uh, ac arulana wo emah ke kom ac ukumya uh.
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Ke lotutang tok ah, kom ac pula mu oana soko wet pwasin el ngaliskomi.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Motom ac liye ma sakirik, ac nunak lom ac kaskas lom ac fah tia kalem.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
Kom ac pula mu kom kalkal meoa — ikwot ikme oana ke kom muta elucng ke kwesu in oak uh.
35 "De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
Na kom ac fahk, “Oasr mwet puokyu, nga tia pula. Oasr mwet uniyu tuh nga tiana esam. Efu ku nga kofla in tukakek? Nga enenu sie pac mwe nim ah.”
