Ordspråksboken 23
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Lè ou chita sou tab ak yon ki gouvènè, konsidere byen sa ki devan ou.
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
Konsa, mete yon kouto sou gòj ou si ou se yon nonm ak gwo lanvi.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Pa dezire bon manje sa yo, paske se yon repa desepsyon.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Pa fatige kò ou pou jwenn richès; sispann reflechi sou sa.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Depi ou mete zye ou sou li, l ale. Paske, anverite, li gen zèl kon yon èg k ap vole vè syèl yo.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Pa manje pen a yon mesye ki chich, ni anvi bèl bagay li;
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
paske jan li panse nan tèt li a, se konsa li ye. Li di ou: “Manje e bwè!” Men kè li pa avè w.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Ou va vomi mòso ke ou te manje a e gaspiye tout bèl pawòl ou yo.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Pa pale nan zòrèy a moun sòt, paske l ap meprize sajès a pawòl ou yo.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Pa deplase ansyen bòn nan, ni antre nan chan òfelen yo,
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
Paske Redanmtè yo a pwisan. Li va plede ka yo kont ou.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Aplike kè ou a disiplin ak zòrèy ou a pawòl ki pote konesans.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Pa ralanti disiplin sou yon timoun; malgre ou frape li ak yon baton, li p ap mouri.
Ou va frape li ak baton pou delivre nanm li de sejou mò yo. (Sheol h7585)
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
Fis mwen an, si kè ou saj, pwòp kè m va kontan tou.
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
Wi, jis anndan m va rejwi lè lèv ou pale sa ki dwat.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Pa kite kè ou fè lanvi pechè yo, men viv nan lakrent SENYÈ a tout tan.
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
Anverite, gen davni, e espwa ou p ap anile.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Koute, fis mwen an, vin saj pou dirije kè ou nan chemen an.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Pa bwè twòp diven, ni fè voras nan manje vyann;
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
paske sila ki bwè twòp la ak moun voras la va vin pòv; e dòmi nan zye a va fè l abiye ak vye twal chire.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Koute papa ou ki te fè ou a, e pa meprize manman ou lè l vin granmoun.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Achte verite e pa vann li! Ranmase sajès, enstriksyon ak bon konprann.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
Papa a sila ki dwat la va rejwi anpil, e sila ki fè yon fis ki saj la va gen kè kontan nan li.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Kite papa ou ak manman ou fè kè kontan; kite fanm ki te fè ou a, rejwi.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
Ban m kè ou, fis mwen an; kite zye ou fè kè kontan nan chemen mwen yo.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
Paske yon pwostitiye se yon fòs byen fon, e yon fanm adiltè se yon ti pwi etwat.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Anverite, li kache veye tankou vòlè, pou l ogmante enfidelite pami lòm.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Se kilès ki gen gwo pwoblèm? Se kilès ki gen tristès? Se kilès ki gen konfli? Se kilès kap plenyèn? Se kilès ki blese san rezon? Se kilès ki gen zye wouj?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
Sila ki mize sou diven nan, sila ki ale goute diven mele an.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Pa gade diven an lè l wouj, lè l fè klè nan tas la, lè l desann byen dous.
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Nan dènye moman an, li mòde tankou sèpan; li brile tankou bouch koulèv.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Zye ou va wè bagay ki dwòl, e panse ou va twouble anpil.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
Ou va tankou yon moun ki kouche nan mitan lanmè, oswa tankou yon moun ki kouche sou ma batiman.
35 "De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
“Yo te frape m, men mwen pa t santi anyen! Yo te bat mwen, men mwen pa t konnen sa! Lè m leve, m ap chache pou m kab bwè ankò.”
