Ordspråksboken 23
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
When thou sittest to eat with a ruler, Thou considerest diligently that which [is] before thee,
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
And thou hast put a knife to thy throat, If thou [art] a man of appetite.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Have no desire to his dainties, seeing it [is] lying food.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Labour not to make wealth, From thine own understanding cease, Dost thou cause thine eyes to fly upon it? Then it is not.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
For wealth maketh to itself wings, As an eagle it flieth to the heavens.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Eat not the bread of an evil eye, And have no desire to his dainties,
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
For as he hath thought in his soul, so [is] he, 'Eat and drink,' saith he to thee, And his heart [is] not with thee.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Thy morsel thou hast eaten thou dost vomit up, And hast marred thy words that [are] sweet.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
In the ears of a fool speak not, For he treadeth on the wisdom of thy words.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Remove not a border of olden times, And into fields of the fatherless enter not,
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
For their Redeemer [is] strong, He doth plead their cause with thee.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Bring in to instruction thy heart, And thine ear to sayings of knowledge.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Withhold not from a youth chastisement, When thou smitest him with a rod he dieth not.
Thou with a rod smitest him, And his soul from Sheol thou deliverest. (Sheol h7585)
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
My son, if thy heart hath been wise, My heart rejoiceth, even mine,
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
And my reins exult when thy lips speak uprightly.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Let not thy heart be envious at sinners, But — in the fear of Jehovah all the day.
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
For, is there a posterity? Then thy hope is not cut off.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Hear thou, my son, and be wise, And make happy in the way thy heart,
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Be not thou among quaffers of wine, Among gluttonous ones of flesh,
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
For the quaffer and glutton become poor, And drowsiness clotheth with rags.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Hearken to thy father, who begat thee, And despise not thy mother when she hath become old.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Truth buy, and sell not, Wisdom, and instruction, and understanding,
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
The father of the righteous rejoiceth greatly, The begetter of the wise rejoiceth in him.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Rejoice doth thy father and thy mother, Yea, she that bare thee is joyful.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
Give, my son, thy heart to me, And let thine eyes watch my ways.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
For a harlot [is] a deep ditch, And a strange woman [is] a strait pit.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
She also, as catching prey, lieth in wait, And the treacherous among men she increaseth.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Who hath woe? who hath sorrow? Who hath contentions? who hath plaint? Who hath wounds without cause? Who hath redness of eyes?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
Those tarrying by the wine, Those going in to search out mixed wine.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
See not wine when it showeth itself red, When it giveth in the cup its colour, It goeth up and down through the upright.
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Its latter end — as a serpent it biteth, And as a basilisk it stingeth.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Thine eyes see strange women, And thy heart speaketh perverse things.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
And thou hast been as one lying down in the heart of the sea, And as one lying down on the top of a mast.
35 "De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
'They smote me, I have not been sick, They beat me, I have not known. When I awake — I seek it yet again!'
