< Ordspråksboken 23 >
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Naar du sidder til Bords hos en Hersker, da agt vel paa, hvad der staar for dit Ansigt,
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
og at du sætter en Kniv paa din Strube, hvis du har Begærlighed.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Fat ikke Lyst til hans Livretter, da det er bedragerisk Mad.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Anstreng dig ikke for at blive rig, brug ej din Forstand dertil!
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Skulde du lade dine Øjne flyve efter det, da det ikke er der? thi det skal gøre sig Vinger som en Ørn, der flyver imod Himmelen.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Æd ikke Brød hos den, der har et ondt Øje, og hav ikke Lyst til hans Livretter!
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
Thi ligesom han tænker i sit Hjerte, saa er han; han siger til dig: Æd og drik; men hans Hjerte er ikke med dig.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Din Mundfuld, som du har spist, skal du udspy og have spildt dine liflige Ord.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Tal ikke for Daarens Øren; thi han foragter din Tales Klogskab.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Flyt ikke det gamle Landemærke, og kom ikke paa de faderløses Agre!
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
Thi deres Løser er stærk; han skal udføre deres Sag imod dig.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Vend dit Hjerte til Undervisning og dine Øren til Kundskabs Ord!
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Vægre dig ikke ved at tugte den unge; thi slaar du ham med Riset, dør han ikke deraf.
14 ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol )
Du skal slaa ham med Riset og fri hans Sjæl fra Dødsriget. (Sheol )
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
Min Søn! dersom dit Hjerte er viist, skal ogsaa mit Hjerte glæde sig,
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
og mine Nyrer skulle fryde sig, naar dine Læber tale Retvished.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Lad dit Hjerte ikke være misundeligt imod Syndere, men bliv hver Dag i Herrens Frygt!
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
Thi kommer der en Eftertid, saa vil din Forhaabning ikke tilintetgøres.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Hør du, min Søn! og bliv viis, og lad dit Hjerte gaa lige frem ad Vejen.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Vær ikke iblandt Vindrankere, iblandt dem, som fraadse i Kød.
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
Thi en Dranker og Fraadser skal blive fattig; og Søvn klæder en i Pjalter.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Adlyd din Fader, som avlede dig, og foragt ikke din Moder, naar hun bliver gammel.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Køb Sandhed, og sælg den ej, saa og Visdom, Lærdom og Forstand.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
Den retfærdiges Fader skal fryde sig; den, som avler en viis, skal glædes ved ham.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Lad din Fader og din Moder glædes, og lad hende, som fødte dig, fryde sig!
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
Min Søn! giv mig dit Hjerte, og lad dine Øjne have Behag i mine Veje.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
Thi Skøgen er en dyb Grav og den fremmede Kvinde en snæver Brønd.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Hun ligger paa Lur som efter Rov og formerer Tallet paa de troløse iblandt Menneskene.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Hvo har Ak? hvo har Ve? hvo har Trætter? hvo har Bekymring? hvo har Saar uden Skel? hvo har røde Øjne?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
De, som sidde længe ved Vinen, de, som gaa ind at prøve den stærke Drik.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Se ikke til Vinen, hvor den er rød, hvor den perler i Bægeret; glat gaar den ned.
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Til sidst skal den bide som en Slange og stikke som en Basilisk;
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
dine Øjne ville se efter fremmede Kvinder, og dit Hjerte vil tale forvendte Ting;
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
og du vil blive som den, der sover midt paa Havet, og som den, der sover paa Toppen af Masten:
35 "De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
„De sloge mig, det smertede mig ikke; de stødte mig, jeg fornam det ikke; naar skal jeg opvaagne? jeg vil søge den endnu engang.‟