< Ordspråksboken 23 >
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Thunei vaihom khat toh ankong sohkhom dinga naum tengleh, na ang-sunga kiloi chengse chu melchih in.
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
Milop nahileh nalol chutoh chemcha kanbeh jeng in.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
Vaihompa neh ding anho chu ducha hih in, ajeh chu nangma lhep lhahna ding an jeng ahi.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Haodoh ding ngaito na boujeh in na-tong hih in, chule jou le phatlou a kon in haodoh ding jong ngaito hih in.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Hitia haodohna dia namu chan chu miphetkah louva mang ding ahi. Ajeh chu chomlou kah'in muvanlai bang in vanlam angan aleng mang jitai.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Muda sasa'a navepa toh an nekhom hih in, aneh chu tuitah hijongleh ducha hih in.
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
Amapa chu alung thim in aphun in, nangma jah din, “Haneh in lang, hadon in don in” tia asei vang chun alung thim in nathet bouve.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Nangman themcha naneh jong chu naloh lhah ding, chule lunglhai nathu nasei jouse jong pannabei soh ding ahi.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Mingol ho jah ding in houlim boldan, ajeh chu chihna thu nasei jouse imalouvin gel khaget inte.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Gol lui laija pat umsa gamgi song chu nabodoh lou hel ding, chule nu le pa neilou chagate lou-laia jong chelut hih in.
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
Ajeh chu amaho lhatdohpa chu mihat tah ahin, alhatdohpa tah uvin amaho athumop a apanhu ding ahi.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Nalung thim in nakihilna ngaisang in lang, hetthemna thu kisei chengse jong ngai phan.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Na chate chu gahna beijin koihih in, nangman mol-lam jong le chun thilou diu;
14 ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol )
Chule nangman achunga mol nalap-a ahileh, thina lampia kon nahuhdoh ding joh ahibouve. (Sheol )
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
Kachapa, nangman chihna lungthim nanei poule, keima jong kipah ding kahi.
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
Thudih chu nakam sunga kon nasei teng, keima lhagao jong kipah lheh ding ahi.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Nalung thim in mi chonsete thang thip-pi dan, amavang nitin a Yahweh Pakai nagin ding ahi.
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
Adih tah in nikho hung lhung dinga kinepna khat aum jing e, nangma kinepna jong mangthah lou hel ding ahi.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Kachapa ngai tem in, chule chingthei tah in um in, nalung thim in lamdih jenga lam lhah ding ngaiton.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Ju-kham holah a lha-hih beh in, sane holah jenga jong jao ding geldan.
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
Ajeh chu ju le sa'a lop chan chu vaichat nan alhun khum diu, chule emut so nan atom u va ponse tobang diu ahi.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Nahinga napa thumop ngai jing in, nanu jong ateh teng thetbol hih hel in.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Thutah chu kisan lut in lang pedoh hih in, chihna le kigah chahna chule hetthemna jong nakisan lut ding ahi.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
Chate adih teng apa athanom in akipah jin, chapa chingtah hingpa jong achapa chunga kipah lheh ding ahi.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Hijeh chun nanu le napa kipah thanom in umsah jing in, chule nahing nu nanu jong kipah tah'in umsah jing in.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
O Kachapa, nalung thim neipen lang, kanun le khan abonchan namit tenin vepha tan.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
Numei kijoh hohi tijat um kokhuh tobang ahin, numei hija jonva le jong twikul tobang ahi.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Amanu chun gucha michom tobang in mi achang lhih le jin, chule pasal tamtah akipal sah in asuchavei jitai.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Koiham avangse a pang? Koiham genthei thoh a pang? Koiham mitoh kiphun? Chule Koiham aki-engsah?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
Hitobang miho chu ju-phung dalha louva tou chule jua lop ho ahiuve.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Ju chu asan keikui teng vehih beh in, chule khon na vetnom umtah hihen lang; bailam tah a gah don thei di hi jong le, vetding jong go-hih hel in.
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Ajeh chu achaina teng gul gunei in mi achuh banga nachuh lo ding ahi.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Namit tenin thil kidang tahtah amu ding, nalunggel jeng jong kikalah lah ding ahi.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
Chule twikhanglen lailunga lum den banga nalup den ding, konga kitungdoh khom chunga umpa banga naum'a nalup den ding ahi.
35 "De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
Chutengleh “amaho hin eivo tauve,” tia nasei ding, hinlah “eivoh nau maha ima kamupoi,” amahon eivo nauvin, ahinlah kathoh lal poi. Kakhahdoh teng aban kahol nah lai ding ahi, tia nasei ding ahi.