< Ordspråksboken 23 >
1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
Di da mimogo dunu ali gilisili ha: i nasea, amo esega noga: le dawa: ma.
2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
Di da ha: i manu bagade manusa: dawa: sea, di ha: i buludili mae moma.
3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
E da dia hou ogogole adoba: sa: besa: le, mae uasuli moma.
4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
Di da noga: le molole dawa: ma. Di da liligi bagade gagumu hanaiba: le hawa: hamonana, dia gasa gufia: ne gala: mu da defea hame.
5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
Dia muni amo ea ebelebe da hedolodafa si abo gelebe agoai ba: sa. Amola amo da buhiba ea ougia hinabo aligili wa: leahoabe agoai.
6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
Di da gegenane uasuli nasu dunu amo ea ha: i manu ida: iwane mae uasuli moma.
7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
Amo gegenane uasuli nasu dunu da eso huluane amo ha: i manu ea bidi bagadega lai amo dawa: lala. E da aowalale amane sia: sa, “Defea! Bu bagade ha: i amola waini moma!” Be e da ogogole sia: sa. Ea houdafa da ea asigi dawa: su defele gala.
8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
Di da dia mai liligi amo bu isole fasimu. Amola dia ema dabuagado ofa: su sia: da ogogole ofa: su sia: udigili ha: digi agoai ba: mu.
9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
Di gagaoui dunuma moloi dawa: su sia: amo mae sia: ma. E da dia sia: ida: iwane dawa: mu da hamedei galebe.
10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
Musa: soge alalo legei amo maedafa gua: ma. Amola guluba: mano ilia soge amo mae wamolama.
11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
Bai Hina Gode da ilima gasa bagade Gaga: su dunu esala. E da ilimagale, dima fofada: mu.
12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
Dia olelesu dunu amo ea olelebe hamugini nabima amola noga: le hamoma.
13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
Dia mano da wadela: le hamosea, ema hedolo se ima. Dawa: ma: ne fasea, amo mano da hame bogomu.
14 ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol )
Be amo dawa: ma: ne fasu da ea esalusu gaga: mu. (Sheol )
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
Nagofe! Di da dawa: ida: iwane lasea, na da hahawane bagade ba: mu.
16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
Di da dawa: su ida: iwane sia: sia: sea, na da dima nodone dawa: mu.
17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
Wadela: i hamosu dunu ilia hamobe amoga hamomusa: , mae mudale hanama. Be eso huluane Hina Godema nodone dawa: ma.
18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
Amaiwane hamosea, di da hahawane esalumu.
19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
Nagofe! Nabima! Molole dawa: ma amola dia esalusu noga: le ouligima.
20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
Di da adini bagade nasu dunu amola ha: i fufuluba nasu dunu ilima mae gilisima.
21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
Feloai dunu amola ha: i fufuluba nasu dunu da hedolo liligi hame gagui dunu agoai ba: mu. Dia da ha: i nasu amola golasu amo fawane hamosea, di da gagadelai abula amo fawane ga: i ba: mu.
22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
Nagofe! Dia ada ea sia: noga: le nabima! E da di hame hamoi ganiaba, di da hame esalala: loba. Dia ame da da: i hamosea, e da di noga: le ouligiba: le, ema nodoma.
23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
Moloidafa hou, olelesu, molole dawa: su amola asigi dawa: su ida: iwane gala. Amo liligi bidiga lamu da defea. Be lai dagoiba: le, eno dunuma mae alofele lama. Bai amo liligi lasu defei da gadodafa.
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
Dunu moloidafa ea ada da hahawane bagade. Dia gofe da molole dawa: su hou lai galea, di da ema nodone dawa: mu da defea.
25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
Nagofe! Dia ada amola ame da dia hou nodone ba: ma: ne, hou moloiwane hamoma. Dia ame hahawane ba: ma: ne hamoma.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
Nagofe! Hamugini noga: le nabima. Na esalebe defele, dia esaloma.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
Uda hina: da: i bidi lasu amola eno wadela: i hamosu uda da bogosu sani agoai gala.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
Ilia da wamolasu dunu agoane di wadela: lesimusa: desega lela. Ilia agoane hamobeba: le, dunu bagohame da ilia udama baligi fa: sa.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
Nowa dunu da waini hano bagade nasea amola gaheabolo adini hogoi helesea, e da bagade da: i diosa amola mosolasu hamosa, amola eso huluane egasa. Ea si da maga: me gasagala: i amola ea da: i da udigili fofonomane gagai.
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
Waini hano da ulasuyei amola faigelei gelabo ganodini bubunuma heda: sa amola noga: le da: gisa. Be dafama: ne adoba: sa: besa: le, waini hano manusa: mae magesa: ima.
32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
Waini hano nalu, diahabe, wa: legadole, di da saya: bega gasomai agoai ba: mu.
33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
Dia da: i da felowai agoai ba: le, noga: le dawa: le sia: mu gogolei ba: mu.
34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
Di da dusagai ganodini fila heda: le ahoasea da dia hagomo sasaleabe, amo agoai ba: mu.
35 "De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
Di da agoane sia: mu, “Na da enoga fabela: ? Be amo na da gogolei. Abuliba: le na da noga: le hame nedigisa. Na da adini eno manu galebe.”