Ordspråksboken 22
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
Zita rakanaka rinodiwa kwazvo kupfuura pfuma zhinji; kuremekedzwa kuri nani pane sirivha kana goridhe.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
Vapfumi navarombo vakafanana pachinhu ichi: Jehovha ndiye Musiki wavo vose.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Munhu akangwara anoona njodzi agohwanda, asi asina mano anoramba achienda uye agotambudzika nokuda kwaizvozvo.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
Kuzvininipisa nokutya Jehovha kunouyisa pfuma nokukudzwa uye noupenyu.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
Munzira yeakaipa mune minzwa nemisungo, asi uyo anochengeta mweya wake anogara kure nazvo.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
Rovedza mwana munzira yaanofanira kufamba nayo, uye kana achinge akura haazotsauki kubva pairi.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
Mupfumi anobata ushe pamusoro pomurombo, uye anokwereta anova muranda weanokweretesa.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
Uyo anodyara kuipa anokohwa dambudziko, uye tsvimbo yokutsamwa kwake ichaparadzwa.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
Munhu anopa zvakawanda acharopafadzwa, nokuti anopa varombo zvokudya zvake.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Dzinga museki, kukakavara kunobva kwaendawo; kupopotedzana nokutukana kunoguma.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
Uyo anoda mwoyo wakachena uye anotaura zvakanaka, achava shamwari yamambo.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
Meso aJehovha anorinda zivo, asi anokonesa mashoko omunhu asina kutendeka.
13 Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
Simbe inoti, “Panze pane shumba,” kana kuti, “Ndinourayiwa munzira!”
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
Muromo womukadzi chifeve igomba rakadzika; uyo ari pasi pokutsamwa kwaJehovha achawira mariri.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
Upenzi hwakasungirirwa mumwoyo momwana, asi shamhu yokuranga ichahudzingira kure naye.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
Uyo anomanikidza varombo kuti awedzere pfuma yake nouyo anopa zvipo kuvapfumi, vose vachava varombo.
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
Nyatsoteerera unzwe mashoko omuchenjeri; isa mwoyo wako kumashoko andinokudzidzisa,
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
nokuti chinhu chinofadza kana ukaachengeta mumwoyo mako, uye ugare wakagadzirira kuataura ose.
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
Kuti uvimbe naJehovha, ndinokudzidzisa nhasi, kunyange iyewe.
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
Handina kukunyorera zvirevo makumi matatu here, mashoko edzidziso noruzivo,
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
kukudzidzisa mashoko echokwadi anovimbika, kuitira kuti ugopa mhinduro dzakafanira kuno uyo akakutuma?
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
Usatorera varombo nokuti varombo, uye usamanikidza vanoshayiwa mudare redzimhosva,
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
nokuti Jehovha achavarwira pamhaka yavo, uye achapamba vanovapamba.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
Usaita ushamwari nomunhu ane hasha, uye usafambidzana nomunhu anokurumidza kutsamwa,
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
kuti urege kudzidza tsika dzake, uye urege kuzviteya nomusungo.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
Usava munhu anombunda ruoko pamhiko, kana kuzviita rubatso pazvikwereti;
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
kana usina chaungaripa nacho, uchatorerwa mubhedha wako chaiwo, paurere chaipo.
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
Usabvisa dombo romuganhu wakare, wakaiswapo namadzibaba ako.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.
Unoona munhu ane unyanzvi pabasa rake here? Achashanda pamberi pamadzimambo; haangashandiri vanhu vasina maturo.
