Ordspråksboken 22
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
Melius est nomen bonum, quam divitiæ multæ: super argentum et aurum, gratia bona.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
Dives, et pauper obviaverunt sibi: utriusque operator est Dominus.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Callidus vidit malum, et abscondit se: innocens pertransiit, et afflictus est damno.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
Finis modestiæ timor Domini, divitiæ et gloria et vita.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
Arma et gladii in via perversi: custos autem animæ suæ longe recedit ab eis.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
Proverbium est: Adolescens iuxta viam suam, etiam cum senuerit, non recedet ab ea.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
Dives pauperibus imperat: et qui accipit mutuum, servus est fœnerantis.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
Qui seminat iniquitatem, metet mala, et virga iræ suæ consummabitur.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
Qui pronus est ad misericordiam, benedicetur: de panibus enim suis dedit pauperi. Victoriam et honorem acquiret qui dat munera: animam autem aufert accipientium.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Eiice derisorem, et exibit cum eo iurgium, cessabuntque causæ et contumeliæ.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
Qui diligit cordis munditiam, propter gratiam labiorum suorum habebit amicum regem.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
Oculi Domini custodiunt scientiam: et supplantantur verba iniqui.
13 Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
Dicit piger: Leo est foris, in medio platearum occidendus sum.
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
Fovea profunda, os alienæ: cui iratus est Dominus, incidet in eam.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
Stultitia colligata est in corde pueri, et virga disciplinæ fugabit eam.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
Qui calumniatur pauperem, ut augeat divitias suas, dabit ipse ditiori, et egebit.
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
Inclina aurem tuam, et audi verba sapientium: appone autem cor ad doctrinam meam.
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
Quæ pulchra erit tibi, cum servaveris eam in ventre tuo, et redundabit in labiis tuis,
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
ut sit in Domino fiducia tua, unde et ostendi eam tibi hodie.
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
Ecce descripsi eam tibi tripliciter, in cogitationibus et scientia:
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
ut ostenderem tibi firmitatem, et eloquia veritatis, respondere ex his illis, qui miserunt te.
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
Non facias violentiam pauperi, quia pauper est: neque conteras egenum in porta:
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
quia iudicabit Dominus causam eius, et configet eos, qui confixerunt animam eius.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
Noli esse amicus homini iracundo, neque ambules cum viro furioso:
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
ne forte discas semitas eius, et sumas scandalum animæ tuæ.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
Noli esse cum his, qui defigunt manus suas, et qui vades se offerunt pro debitis:
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
si enim non habes unde restituas, quid causæ est ut tollat operimentum de cubili tuo?
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
Ne transgrediaris terminos antiquos, quos posuerunt patres tui.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.
Vidisti virum velocem in opere suo? Coram regibus stabit, nec erit ante ignobiles.
