Ordspråksboken 22

1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.

Ŋkɔ nyui didi nyo wu kesinɔnuwo eye ŋudzedzekpɔkpɔ nyo wu klosalo kple sika.

2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.

Nu ɖeka siae nàkpɔ le kesinɔtɔ kple ame dahe ŋu: Yehowae nye wo katã Wɔla.

3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.

Nunyala kpɔ dzɔgbevɔ̃e gbɔna eye wòɣla eɖokui gake bometsila ya yiyim ko wòle eye wòkpea fu ɖe enu.

4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.

Ɖokuibɔbɔ kple Yehowavɔvɔ̃ hea kesinɔnu, bubu kple agbe vɛ.

5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.

Ŋu kple mɔkawo le ame vɔ̃ɖi la ƒe mɔ dzi, ke ame si dzɔ eƒe luʋɔ ŋuti la, ate ɖa xaa tso wo gbɔ.

6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.

He ɖevi ɖe mɔ si wòato la dzi eye ne etsi la, mate ɖa le edzi o.

7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.

Kesinɔtɔwo ɖua gã ɖe ame dahewo dzi eye nugbanadola zua dɔla na ame si do nugbana la nɛ.

8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.

Ame si ƒã vɔ̃ɖivɔ̃ɖi la axa dzɔgbevɔ̃e, eye woatsrɔ eƒe dɔmedzoe ƒe ameƒoti.

9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.

Woayra ame si nyoa dɔ me na amewo elabena emaa eƒe nuɖuɖu kple ame dahewo.

10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.

Nya fewuɖula la do goe eye dzre hã ado go, nenema ke nyahehe kple dzudzu hã awu nu.

11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.

Ame si lɔ̃ dzi dzadzɛ kple nuƒoƒo si me nya dzetowo le la, eyae fia la adze xɔ̃e.

12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.

Yehowa ƒe ŋkuwo le nugɔmesese ŋu, ke etrɔa gbo nuteƒemawɔlawo ƒe nyawo.

13 Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."

Kuviatɔ gblɔna be, “Dzata le gota!” alo “Woava wum le ablɔ dzi!”

14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.

Nyɔnu ahasitɔ ƒe nu la, ʋe globo wònye eye ame si dzi Yehowa ƒe dziku le la eyae age adze eme.

15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.

Wobla bometsitsi ɖe ɖevi ƒe dzi ŋu, ke ɖɔɖɔɖo ƒe ameƒoti ana wòate ɖa xaa tso egbɔ.

16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----

Ame si tea ame dahewo ɖe anyi be yeadzi yeƒe kesinɔnuwo ɖe edzi kple ame si naa nu kesinɔtɔ la siaa age ɖe hiã me.

17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.

Ƒu to anyi eye nàse nunyalawo ƒe nyawo, na wò dzi naku ɖe nu si fiam mele ŋuti,

18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.

elabena edoa dzidzɔ na ame ne èɣla wo ɖe wò dzi me, eye wo katã nanɔ klalo le wò nuyiwo dzi.

19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.

Ale be nàɖo dzi ɖe Yehowa ŋu, esia ta mele nu fiam wò ɖo egbea, ɛ̃, wòe mele nu fiam.

20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,

Ɖe nyemeŋlɔ nufiamenya blaetɔ̃ na wò, aɖaŋuɖonyawo kple nugɔmesenyawo

21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.

be woafia nyateƒe kple kakaɖedzinyawo wò be nàtsɔ nunyanyawo aɖo nya ŋu na ame si dɔ wò la oa?

22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.

Mègaba ame dahewo le esi woda ahe ta o eye mègate hiãtɔ ɖe to le ʋɔnu o,

23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.

elabena Yehowa axɔ nya ɖe wo nu eye wòaha ame si ha wo.

24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,

Mègadze xɔ̃ ŋutsu dɔmedzoetɔ o eye mègade ha kple ame si doa dziku kabakaba o,

25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.

ne menye nenema o la, àva srɔ̃ eƒe mɔwo eye nàtsɔ ɖokuiwò ade mɔ me.

26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.

Mèganye ame si ƒua asi akɔ ɖe fenyila nu alo dea megbe na ame si do nugbana la o;

27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?

eye ne mèkpɔ ga axe fea o la, woaɖe aba si dzi nèmlɔna la gɔ̃ hã le tewò.

28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.

Mègaɖe blemaliƒokpe si fofowòwo ɖi la ɖa o.

29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.

Èkpɔ ame si bi ɖe eƒe dɔ me la le dɔ wɔma? Asubɔ le fiawo ŋgɔ eye menye le ame tsɛwo ŋgɔ o.