Ordspråksboken 22
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
Et godt Navn er at foretrække for stor Rigdom; Gunst er bedre end Sølv og Guld.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
Rig og fattig mødtes; Herren har skabt dem alle.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Den kloge saa Ulykken og skjulte sig; men de uerfarne gik frem og maatte bøde.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
Løn for Sagtmodighed og Herrens Frygt er Rigdom og Ære og Liv.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
Torne og Snarer ere paa den forvendtes Vej; den, som vil bevare sin Sjæl, holde sig langt fra dem.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
Oplær den unge efter hans Vejs Beskaffenhed; endog naar han bliver gammel, skal han ikke vige derfra.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
Den rige hersker over de fattige; og den, som tager til Laans, bliver Træl for den Mand, som udlaaner.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
Hvo som saar Uret, skal høste Ulykke, og hans Grumheds Ris skal tages bort.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
Den, som har et godt Øje, skal velsignes; thi han gav den ringe af sit Brød.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Uddriv Spotteren, saa gaar Trætten med, saa skal Kiv og Forsmædelse høre op.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
Den, som elsker Hjertets Renhed, hvis Læber ere yndige, hans Ven er Kongen.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
Herrens Øjne vaage over Kundskab, og han kuldkaster den troløses Ord.
13 Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
Den lade siger: Der er en Løve derude, jeg kunde blive revet ihjel midt paa Gaderne.
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
Fremmede Kvinders Mund er en dyb Grav; den, Herren er vred paa, skal falde deri.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
Daarlighed er knyttet til den unges Hjerte; Tugtens Ris skal drive den langt fra ham.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
Hvo som fortrykker den ringe for at formere sit eget, og hvo som giver en rig, skal kun have Mangel.
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
Bøj dit Øre, og hør de vises Ord, og vend dit Hjerte til min Kundskab!
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
Thi det er yndigt, dersom du bevarer dem i dit Indre; de skulle alle være rede paa dine Læber.
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
Paa det at din Tillid skal være til Herren, har jeg kundgjort det i Dag for dig, ja, for dig.
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
Har jeg ikke skrevet dig ypperlige Ting med Raad og Undervisning
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
for at kundgøre dig, hvad der er vist, Sandheds Ord, at du kan svare dem, som sendte dig, Ord, som ere Sandhed?
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
Røv ikke fra den ringe, fordi han er ringe, og knus ikke den elendige for Retten.
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
Thi Herren skal udføre deres Sag, og dem, som berøve dem, skal han berøve Livet.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
Hold ikke Selskab med en vredagtig Mand, og kom ikke til en hidsig Mand,
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
at du ej skal lære hans Stier og faa en Snare for din Sjæl.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
Vær ikke iblandt dem, som give Haandslag, iblandt dem, som borge for Gæld.
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
Dersom du intet har at betale med, hvorfor skulde man tage din Seng bort under dig?
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
Flyt ikke det gamle Landemærke, som dine Fædre have sat.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.
Ser du en Mand, som er snar i sin Gerning, han skal stille sig frem for Konger, han skal ikke stille sig frem for uansete Mænd.
