Ordspråksboken 22
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
Haosatna sanga minphat kilhen ding apha jon, sana le dangka sanga jong, mihem lunglhaina um ding aphajoi.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
Mihao hihen mivaicha hijongleh akisu-khen thei aum poi, ajeh chu Pakaiyin anitah lhon’a asem ahi.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Miching chun alungthim in hahsatna hung lhung ding avephan, ama le ama akivengdoh jin ahi. Hinlah mi lungthim bei le ima kholtoh louva machalpi chun gimna ato tei ding ahi.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
Kineosah pum le Pathen gin jeh’a kipaman chu haosatna jouse, jabolna chule hinna ahi.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
Phatlouna jenga chonpa lam lhahna chu ling le khaovin abom jin, koi hileh ling le khao lah’a kiveng thempa chu hoidoh tei ding ahi.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
Chapang chu lamdih jenga khoukhah in, chutileh akhanlhit geija asuhmil lou ding aki lhonpi jing ding ahi.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
Mihao in mivaichate chunga vai ahom in, chule sum bapa jong abatsah napa soh’in apang e.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
Koi hileh thu adihlou’a tan chun hamsetna ato tei ding, amapa chu lunghang henlang mol-a pansa jongleh, apansahna mol chu atahsa chunga lechuh ding ahibouve.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
Koi hileh midang mit-ha phatah’a vepa chu phatthei chang ding, ajeh chu aman aneh ding an chu vaichaho apejin ahi.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Miphalou chon chavei ho chu no-mang un, chutileh kinahna jong beiyin tin, baotamna jouse jong thip hel ding ahi.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
Pakaiyin mi lungtheng chu angailun, Koi hileh O ngei sel’a thusei chun lengpa jeng jong gol le paija akisem thei ahi.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
Pakaiyin hetna kiti hi amit tenin ave-jing in, chule kitahna bei mi chu apeidoh jin ahi.
13 Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
Mithasen aseijin, “hichea khun sakei bahkai aum in, potdoh leng kholai dunga ei-tha ding ahi” ati.
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
Jonlungpu numeinu kamsung hi, kokhuh thuh tah ahin, Pakai lung hansah chan chu hiche kokhuh sunga hi lhalut tei ding ahi.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
Chapang lungthim sunga hi ngolna dimset ahin, hinlah achunga hilchahna aum teng, ngolna chu bei tei ding ahi.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
Hao ding deija mivaicha sugentheija chule ahaopa pehbe mi chu vaichat nan aphah ding ahi.
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
Nana hong phan lang miching ho thumop ngaiphan, chule kahetna hi nalung sunga het tei ding gon lang kisanlut in;
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
Ajeh chu hiche ho jouse hi nalung sunga nachin leh, nangma dinga lung nopna’a pang ding, chule aboncha nakam’a na phondoh thei teng, nalung lhai ding ahi.
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
Ajeh chu Pakaija nakison theina dinga, tunia hi keiman nangma jah-tah’a kaiseipeh nahi.
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
Keiman nakom’a thumopna le hetthemna thucheng phatah tah kasutdoh peh nahi lou ham?
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
Hitiahi nangman thutah hochu nahet them’a, chutengleh nahinsol ho ang-a thu adih’a na donbut theina dinga kahil nahi.
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
Najotho man’in mivaicha ho chom hih in, ama chu vaicha tahbeh ahi.
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
Ajeh chu Pakai hi amaho vengtup a pang ahin, koi hileh amaho sumang achu Aman asuhmang ding ahi.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
Milung chom le lunghang jing hotoh kivop dan, chule mi lungsa jing hoto jong chekhom hih in.
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
Hitia chu naum louleh ama tobanga nachon ding, chepaina’a nanei loa nahinkho lamvai ding ahi.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
Bat lahna’a batman a kitung doh ho bang in, batsah nan kimoh tun hih in.
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
Asahna ding ima naneitah lou jongleh, nalupna jalkhun geijin pedoh jeng tan.
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
Napu Napa khang apat gamgi melchihna song chu, nangman na chondoh lou ding ahi.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.
Lolhingtah’a natong khut them namudoh lou ham? Amachu lengpa ang-sunga bou ding ding, michavei masanga vang ding thei lou ding ahi.
