Ordspråksboken 22
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
Khuehtawn a yet lakah ming then tuek lah. Tangka lakah, sui lakah, mikdaithen ni aka then.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
Hlanglen neh khodaeng khaw humcui uh. Amih boeih te khaw BOEIPA long ni a saii.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Aka thaai long tah a thae a hmuh vaengah thuh la thuh uh. Tedae hlangyoe long tah a paan dongah lai a sah van.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
Kodonah neh BOEIPA hinyahnah kah thapang tah, khuehtawn, thangpomnah neh hingnah la om.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
Voeldak kah longpuei ah pael phoh neh a hling a hang om. A hinglu aka ngaithuen long tah te te a lakhla tak.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
Camoe te a long rhai ah nawn laeh. Te daengah ni a patong vaengah te lamkah te a nong pawt eh.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
Hlanglen loh khodaeng a ngol thil tih cangpu aka rhong khaw cangpu aka hlah hlang kah sal la om.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
Dumlai aka soem loh boethae te a ah rhoela a ah. Tedae amah kah thinpom caitueng loh a khah bitni.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
A mik aka then loh a buh te tattloel taengah a tael pah tih a yoethen bitni.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Hmuiyoi te haek lamtah olpungkacan te phuei saeh. Te vaengah dumlai neh a yah neh kangkuen saeh.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
Lungbuei cim aka lungnah hlang tah a hmuilai khaw mikdaithen la om tih, manghai kah a paya la poeh.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
BOEIPA kah mik loh mingnah te a kueinah tih, hnukpoh kah olka te a paimaelh pah.
13 Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
Kolhnaw long tah, “Kawtpoeng neh toltung lakli kah sathueng loh ng'ngawn ni ta,” a ti.
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
Kholong nu kah a ka ngawn tah vaam a dung la om. BOEIPA kah kosi a sah thil te tah pahoi cungku rhoe cungku ni.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
Camoe kah lungbuei ah anglat a hlaengtang pah. Thuituennah caitueng loh a taeng lamkah a lakhla sak bitni.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
Amah kah rhoeng sak ham tattloel aka hnaemtaek, hlanglen taengla aka pae khaw, a tloelnah la rhep poeh ni.
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
Na hna kaeng lamtah aka cueih rhoek kah olka te hnatun, kai kah mingnah he na lungbuei ah dueh lah.
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
Te te na ngaithuen atah na bung khuiah khaw dingsuek vetih, na hmuilai dongah khaw boeih cikngae ni.
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
Tihnin ah namah khaw na pangtungnah te BOEIPA dongah khueh sak ham ni nang kan ming sak.
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
Hlavai kah cilkhih neh mingnah sawmthum te nang hamla kan daek moenih a?
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
Oltak ol te a tiktam la nang ming sak ham, oltak ol neh na thuung ham neh na tueih ham dae ni.
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
Tattloel tah a tattloel oeh dongah rheth boeh. Mangdaeng te khaw vongka ah phop boeh.
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
BOEIPA loh amih kah tuituknah te a rhoe pah vetih, amih aka mom rhoek te a hinglu a mom pah ni.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
Thintoek hlang te luem puei boeh. Sue la aka om hlang taengah khaw mop boeh.
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
Anih kah caehlong, caehlong ah na cang vetih, na hinglu te hlaeh dongah na man sak ve.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
Kut yut rhoek lakli ah, laiba dongah rhi aka khang rhoek lakli ah khaw, om boeh.
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
A thuung ham na khueh pawt atah, balae tih, namah yueng la na thingkong te khuen saeh ne.
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
Khosuen kah khorhi, na pa rhoek loh a suem te rhawt boeh.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.
Hlang ke na hmuh vaengah a bisai thai nen ni manghai rhoek kah mikhmuh ah a pai eh. Hlang mailai tah a mikhmuh ah pai mahpawh.
