Ordspråksboken 22
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
Mbiri yabwino ndi yofunika kuposa chuma chambiri; kupeza kuyanja nʼkwabwino kuposa siliva kapena golide.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
Wolemera ndi wosauka ndi ofanana; onsewa anawalenga ndi Yehova.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
Munthu wochenjera akaona choopsa amabisala, koma munthu wopusa amangopitirira ndipo amadzanongʼoneza bondo.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
Mphotho ya munthu wodzichepetsa ndi woopa Yehova ndi chuma, ulemu ndi moyo.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
Mʼnjira za anthu oyipa muli minga ndi misampha, koma amene amasala moyo wake adzazipewa zonsezo.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
Mwana muzimuphunzitsa njira yake, ndipo akadzakalamba sadzachokamo.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
Wolemera amalamulira wosauka, ndipo wokongola zinthu amakhala kapolo wa womukongozayo.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
Amene amafesa zoyipa amakolola mavuto, ndipo ndodo yaukali wake idzathyoka.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
Amene ali ndi diso lachifundo adzadalitsika, pakuti iye amagawana chakudya chake ndi anthu osauka.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
Chotsani munthu wonyoza, ndipo kukangana kudzatha; mapokoso ndi zonyoza zidzaleka.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
Amene amakonda kukhala woyera mtima ndi kumayankhula mawu abwino, adzakhala bwenzi la mfumu.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
Maso a Yehova amakhala pa anthu odziwa bwino zinthu, koma Iye adzalepheretsa mawu a anthu osakhulupirika.
13 Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
Munthu waulesi amati, “Kunjaku kuli mkango. Ine ndidzaphedwa mʼmisewu!”
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
Pakamwa pa mkazi wachigololo pali ngati dzenje lozama; amene Yehova wamukwiyira adzagwamo.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
Uchitsiru umakhala mu mtima mwa mwana, koma ndodo yomulangira mwanayo idzachotsa uchitsiruwo.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
Amene amapondereza anthu osauka kuti awonjezere chuma chake, ndiponso amene amapereka mphatso kwa anthu olemera onsewa adzasauka.
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
Utchere khutu lako ndipo umvere mawu anzeru; uyike mtima wako pa zimene ndikukuphunzitsa kuti udziwe.
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
Zidzakhala zokondweretsa ngati uzisunga mu mtima mwako ndi wokonzeka kuziyankhula.
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
Ndakuphunzitsa zimenezi lero koma makamaka uziopa Yehova.
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
Kodi suja ndinakulembera malangizo makumi atatu okuchenjeza ndi okupatsa nzeru,
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
malangizo okudziwitsa zolungama ndi zoona ndi kuti ukawayankhe zoona amene akutumawo?
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
Mʼmphawi usamubere chifukwa ndi osauka, ndipo usawapondereze anthu osowa mʼbwalo la milandu,
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
pakuti Yehova adzawateteza pa mlandu wawo ndipo adzalanda moyo onse amene amawalanda iwo.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
Usapalane naye ubwenzi munthu wosachedwa kupsa mtima ndipo usayanjane ndi munthu amene sachedwa kukwiya
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
kuopa kuti iwe ungadzaphunzire njira zake ndi kukodwa mu msampha.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
Usakhale munthu wopereka chikole kapena kukhala mboni pa ngongole;
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
ngati ulephera kupeza njira yolipirira adzakulanda ngakhale bedi lako lomwe.
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
Usasunthe mwala wamʼmalire akalekale amene anayikidwa ndi makolo ako.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.
Kodi ukumuona munthu waluso pa ntchito yake? Iye adzatumikira mafumu; sadzatumikira anthu wamba.
