Ordspråksboken 21

1 Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.

Tima eriante fatgo'ma higeno kama'are vu fatgo hiankna huno, Ra Anumzamo'a kini vahe'mofo agu'agesa azeri antefatgo nehigeno, Agri avesite nevie.

2 Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.

Vahe'mo'za maka zamavu'zamava'ma nehaza zankura, fatgo avu'avaza nehune hu'za hugahazanagi, Ra Anumzamoke zamagu'a refako huno nezamage.

3 Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.

Ra Anumzamofo avurera fatgo avu'ava zane, fatgo huno refako hu'zamo'a, Kresramanama vu zana agatere'ne.

4 Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.

Vahe'ma ke fenkamite zane, avufga ra hu'zamo'a, nena raga'a rentesiana kumire.

5 Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.

Knare huno antahintahima retro huteno, hanavetino eri'zama eri'zamo'a, rama'aza erifore hugahie. Hianagi ame'ama hu'zamo'a, amunte omane vahe manigahie.

6 De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.

Havigereti eri fenomo'a, hampogino kirga hiankna huno fanane nehuno, frikante kavreno vugahie.

7 De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.

Kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mokizmi hazenke'zamo'a, zamavazu huno zamazeri haviza hugahie. Na'ankure zamagra fatgo zamavu'zamava huzankura, zamavesra hunentaze.

8 En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt

Hazenke zamima me'nea vahe'mo'za mani fatgo hu'za nomanize. Hianagi hazenke zamima omane vahe'mo'za fatgo avu'avate nemanize.

9 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.

Fra vazivava a'ene mago nompi omanino, agraku'ma nomofo fegu'a mani'zamo'a, knare hu'ne.

10 Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.

Kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mo'za, kefozama huzankuke zamave'nesie. Ana nehu'za tava'ozmire'ma nemaniza vahera zamazeri haviza nehaze.

11 Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.

Vahe'ma huhaviza'ma hu vahe'ma kanoma amiza azeri fatgoma hazageno'a, antahi ama' osu vahe'mo'za nege'za ama' antahi'zana erigahaze. Hianagi knare antahi'zama eri'nesaza vahe'mo'za zamazeri fatgohu kema zamasamisage'za mago'ene antahi'zana erigahaze.

12 Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.

Ra Anumzamo'a fatgo hu'neankino, kefo vahe'mo'ma noma'afima hia avu'ava'zana keno antahino nehiankino, ana vahera zamazeri haviza hugahie.

13 Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.

Mago vahe'mo'ma amunte omane vahe'mofo kezanke'ma antahi omisimofona, agrama mago zanku'ma upama hu'neno kezatisige'za antahi omigahaze.

14 En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.

Rimpama hegante'nesia vahe'ma oku'ama musezama ami'zamo'a arimpa ahegante'nesia zana eri fru hugahane.

15 Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.

Vahe'mo'ma fatgo huno refako hu avu'ava'ma hanigeno'a, fatgo vahe'mo'za muse hugahaze. Hianagi kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mo'za, tusi koro hugahaze.

16 Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.

Mago'mo'ma antahi ama'ma hu antahi'zamofo kama atreno havifima vanimo'a, frino ko'ma fri'naza vahe'ene umanigahie.

17 Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.

Knare ne'zama neneno, tima neno musehu zanku'ma mika zupama avesivava hanimo'a, zago'amo'a vagaresigeno amunte omane vahe manigahie.

18 Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.

Fatgo avu'ava'ma nehaza vahetema hazenkema esiana, kefo avu'ava'ma nehaza vahe'mo'za zamagri nona eri'za ana hazenkea erigahaze. Hagi hazenke vahe'mo'za fatgo vahe'mofo nona eri'za knazana erigahaze.

19 Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.

Mago ne'mo'ma kehakare nehuno, rimpa hevava nehania a'amofoma atreno ka'ma kopima umanisiana knare hugahie.

20 Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.

Ama' antahi'zama eri'nesia ne'mo'a, knare feno zantamine olivi masavena noma'afina erivitegahie. Hianagi neginagi antahi'zane vahe'mo'za, mika fenozazmia atre vaganeraze.

21 Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.

Mago vahe'mo'ma fatgo avu'avazane vahe'ma avesinte avu'ava'ma hankavetino avaririsimo'a, knare nomani'zanki, fatgo avu'ava'ene ra agine erigahie.

22 En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.

Ama' antahi'zane ne'mo'a, hanave vahe'mokizmi rankumara ha' huzamanteno e'nerino, hanave vihugu'ma amuha'ma hunemiza vihua tapage hutregahie.

23 Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.

Iza'o kema hu'zampima agi'ene aganefu'nanema kegavama hanimo'a, hazenkea e'origahie.

24 Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.

Vahe'ma huhavizama huzamante vahe'mo'a, avufga ra nehuno, vahera zamage fenkami netreno, agra'a avufga erisga hu'zanke nehie.

25 Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.

Eri'za e'ori feru vahe'mo'a mika zama eri'zankura avesi avesi nehuno, frigahie. Na'ankure agra azana eri avako huno, eri'zana e'ori'ne.

26 Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.

Feru ne'mo'a mika'zama eri'zankura antahi vava nehie. Hianagi fatgo ne'mo'a agra'agura ontahino, mika fenozana vahera nezamie.

27 De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.

Kefo avu'ava ene vahe'mo'ma kresramnama nevia zankura, Ra Anumzamo'a agoteno avesra hunenteankino, kefo zamagu'zamage'sareti'ma eri'za aza vahera mago'ane agatereno avesra hunezamante.

28 Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.

Keagama refako hu trate'ma havigema huno hu ama'ma huntesimo'a, frigahie. Hianagi tamage kema hanimofona, ana agenke'amo'a mevava huno vugahie.

29 En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.

Kefo avu'ava'ma hu vahe'mo'a, havige huno nagra knare vahe mani'noe nehie. Hianagi fatgo vahe'mo'za zamagesa antahi so'e hute'za kana nevaze.

30 Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.

Ama' antahi'zana eri'nenka, antahi ama'ma hu antahi'zana erigahananagi, Ra Anumzamofoma ha'ma rente'sanana ana antahi zankamo'a amne zankna hugahie.

31 Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.

Ha'ma hu'zana hosi afura azeri retro hugahazanagi, ha'ma azerigatere zana, Ra Anumzamofontegati egahie.