Ordspråksboken 21
1 Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
Kuninkaan sydän on Herran kädessä kuin vesiojat: hän taivuttaa sen, kunne tahtoo.
2 Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
Kaikki miehen tiet ovat hänen omissa silmissään oikeat, mutta Herra tutkii sydämet.
3 Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
Vanhurskauden ja oikeuden harjoittaminen on Herralle otollisempi kuin uhri.
4 Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
Ylpeät silmät ja pöyhkeä sydän-jumalattomien lamppu-ovat syntiä.
5 Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
Vain hyödyksi ovat ahkeran ajatukset, mutta kaikki touhuilijat saavat vain vahinkoa.
6 De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
Jotka hankkivat aarteita petollisin kielin, ovat haihtuva tuulahdus, hakevat kuolemaa.
7 De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
Jumalattomat tempaa pois heidän väkivaltansa, sillä eivät he tahdo oikeutta tehdä.
8 En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
Rikollisen tie on mutkainen, mutta puhtaan teot ovat oikeat.
9 Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
Parempi asua katon kulmalla kuin toraisan vaimon huonetoverina.
10 Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
Jumalattoman sielu himoitsee pahaa, lähimmäinen ei saa armoa hänen silmiensä edessä.
11 Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
Kun pilkkaajaa rangaistaan, viisastuu yksinkertainen; ja kun viisasta neuvotaan, ottaa hän sen opiksensa.
12 Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
Vanhurskas Jumala tarkkaa jumalattoman taloa, hän syöksee jumalattomat onnettomuuteen.
13 Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
Joka tukkii korvansa vaivaisen huudolta, se joutuu itse huutamaan, vastausta saamatta.
14 En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
Salainen lahja lepyttää vihan ja poveen kätketty lahjus kiivaan kiukun.
15 Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
Vanhurskaalle on ilo, kun oikeutta tehdään, mutta väärintekijöille kauhu.
16 Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
Ihminen, joka eksyy taidon tieltä, joutuu lepäämään haamujen seuraan.
17 Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
Puutteen mieheksi päätyy riemujen rakastaja, eikä rikastu se, joka viiniä ja öljyä rakastaa.
18 Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
Jumalaton joutuu lunastusmaksuksi vanhurskaan puolesta ja uskoton oikeamielisten sijaan.
19 Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
Parempi asua autiossa maassa kuin toraisan vaimon vaivattavana.
20 Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
Kalliita aarteita ja öljyä on viisaan majassa, mutta tyhmä ihminen syö suuhunsa sellaiset.
21 Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
Joka vanhurskauteen ja laupeuteen pyrkii, se löytää elämän, vanhurskauden ja kunnian.
22 En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
Viisas ryntää sankarien kaupunkiin ja kukistaa varustuksen, joka oli sen turva.
23 Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
Joka suunsa ja kielensä varoo, se henkensä ahdistuksilta varoo.
24 Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
Pilkkaajan nimen saa julkea röyhkeilijä, jonka meno on määrätöntä julkeutta.
25 Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
Oma halu laiskan tappaa, sillä hänen kätensä eivät tahdo työtä tehdä.
26 Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
Aina on hartaasti haluavia, mutta vanhurskas antaa säästelemättä.
27 De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
Jumalattomien uhri on kauhistus; saati sitten, jos se tuodaan ilkityön edestä!
28 Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
Valheellinen todistaja hukkuu, mutta kuunteleva mies saa aina puhua.
29 En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
Julkeiksi tekee jumalaton kasvonsa, vakaiksi tekee oikeamielinen tiensä.
30 Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
Ei auta viisaus, ei ymmärrys, ei mikään neuvo Herraa vastaan.
31 Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.
Hevonen on varustettu taistelun päiväksi, mutta voitto on Herran hallussa.
