< Ordspråksboken 20 >

1 En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
Şarap insanı alaycı, içki gürültücü yapar, Onun etkisiyle yoldan sapan bilge değildir.
2 Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
Kralın öfkesi genç aslanın kükreyişine benzer, Onu kızdıran canından olur.
3 Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
Kavgadan kaçınmak insan için onurdur, Oysa her ahmak tartışmaya hazırdır.
4 När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
Sonbaharda çift sürmeyen tembel, Hasatta aradığını bulamaz.
5 Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
İnsanın niyetleri derin bir kuyunun suları gibidir, Akıllı kişi onları açığa çıkarır.
6 Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
İnsanların çoğu, “Vefalıyım” der. Ama sadık birini kim bulabilir?
7 Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
Doğru ve dürüst bir babaya Sahip olan çocuklara ne mutlu!
8 En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
Yargı kürsüsünde oturan kral, Kötülüğü gözleriyle ayıklar.
9 Vem kan säga: "Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd"?
Kim, “Yüreğimi pak kıldım, Günahımdan arındım” diyebilir?
10 Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
RAB hileli tartıdan da, hileli ölçüden de tiksinir.
11 Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
Çocuk bile eylemleriyle kendini belli eder, Yaptıkları pak ve doğru mu, değil mi, anlaşılır.
12 Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
İşiten kulağı da gören gözü de RAB yaratmıştır.
13 Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
Uykuyu seversen yoksullaşırsın, Uyanık durursan ekmeğin bol olur.
14 "Uselt, uselt", säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
Alıcı, “İşe yaramaz, işe yaramaz” der, Ama alıp gittikten sonra aldığıyla övünür.
15 Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
Bol bol altının, mücevherin olabilir, Ama bilgi akıtan dudaklar daha değerlidir.
16 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
Tanımadığı birine kefil olanın giysisini al; Bir yabancı için yapıyorsa bunu, Giysisini rehin tut.
17 Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
Hileyle kazanılan yiyecek insana tatlı gelir, Ama sonra ağza dolan çakıl gibidir.
18 Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
Tasarılarını danışarak yap, Yöntemlere uyarak savaş.
19 Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
Dedikoducu sır saklayamaz, Bu nedenle ağzı gevşek olanla arkadaşlık etme.
20 Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
Annesine ya da babasına sövenin Işığı zifiri karanlıkta sönecek.
21 Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
Tez elde edilen mirasın Sonu bereketli olmaz.
22 Säg icke: "Jag vill vedergälla ont med ont"; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
“Bu kötülüğü sana ödeteceğim” deme; RAB'bi bekle, O seni kurtarır.
23 Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
RAB hileli tartıdan tiksinir, Hileli teraziden hoşlanmaz.
24 Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
İnsanın adımlarını RAB yönlendirir; Öyleyse insan tuttuğu yolu nasıl anlayabilir?
25 Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
Düşünmeden adakta bulunmak Sakıncalıdır.
26 En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
Bilge kral kötüleri ayıklar, Harman döver gibi cezalandırır.
27 Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
İnsanın ruhu RAB'bin ışığıdır, İç varlığın derinliklerine işler.
28 Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
Sevgi ve sadakat kralın güvencesidir. Onun tahtını sağlamlaştıran sevgidir.
29 De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
Gençlerin görkemi güçleri, Yaşlıların onuru ağarmış saçlardır.
30 Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
Yaralayan darbeler kötülüğü temizler, Kötek iç varlığın derinliklerini paklar.

< Ordspråksboken 20 >