< Ordspråksboken 2 >
1 Min son, om du tager emot mina ord och gömmer mina bud inom dig,
Сине мој, ако примиш речи моје, и заповести моје сахраниш код себе,
2 så att du låter ditt öra akta på visheten och böjer ditt hjärta till klokheten,
Да пази ухо твоје на мудрост, и пригнеш срце своје к разуму,
3 ja, om du ropar efter förståndet och höjer din röst till att kalla på klokheten,
Ако призовеш мудрост, и к разуму подигнеш глас свој,
4 Om du söker efter henne såsom efter silver och letar efter henne såsom efter en skatt,
Ако га устражиш као сребро, и као сакривено благо ако добро устражиш;
5 då skall du förstå HERRENS fruktan, och Guds kunskap skall du då finna.
Тада ћеш разумети страх Господњи, и познање Божије наћи ћеш.
6 Ty HERREN är den som giver vishet; från hans mun kommer kunskap och förstånd.
Јер Господ даје мудрост, из Његових уста долази знање и разум.
7 Åt de redliga förvarar han sällhet, han är en sköld för dem som vandra i ostrafflighet,
Чува правима шта доиста јесте, штит је онима који ходе у безазлености,
8 ty han beskyddar det rättas stigar, och sina frommas väg bevarar han.
Да би се држали стаза правих, а Он чува пут светаца својих.
9 Då skall du förstå rättfärdighet och rätt och redlighet, ja, det godas alla vägar.
Тада ћеш разумети правду и суд и шта је право, и сваки добри пут.
10 Ty visheten skall draga in i ditt hjärta och kunskapen kännas ljuvlig för din själ,
Кад дође мудрост у срце твоје, и знање омили души твојој,
11 eftertänksamheten skall vaka över dig, klokheten skall beskydda dig.
Помњивост ће пазити на те, разум ће те чувати,
12 Så skall hon rädda dig från de ondas väg, från män som tala vad vrångt är,
Избављајући те од зла пута, од људи који говоре опаке ствари,
13 från dem som hava övergivit det rättas stigar. för att färdas på mörkrets vägar,
Који остављају праве путе да иду путевима мрачним,
14 från dem som glädjas att göra om och fröjda sig åt ondskans vrånga väsen,
Који се радују зло чинећи, и играју у злим опачинама;
15 från dem som gå på krokiga stiga och vandra på förvända vägar.
Којих су путеви криви, и сами су опаки на стазама својим;
16 Så skall hon rädda dig ifrån främmande kvinnor, från din nästas hustru, som talar hala ord,
Избављајући те од жене туђе, од туђинке, која ласка својим речима,
17 från henne som har övergivit sin ungdoms vän och förgätit sin Guds förbund.
Која оставља вођу младости своје, и заборавља завет Бога свог.
18 Ty en sådan sjunker med sitt hus ned i döden, och till skuggornas boning leda hennes stigar.
Јер к смрти води дом њен, и к мртвима стазе њене.
19 Ingen som har gått in till henne vänder åter Och hittar tillbaka till livets vägar.
Ко год уђе к њој не враћа се, нити излази на пут животни.
20 Ja, så skall du vandra på de godas väg och hålla dig på de rättfärdigas stigar.
Зато ходи путем добрих, и држи се стаза праведничких.
21 Ty de redliga skola förbliva boende i landet och de ostraffliga få stanna kvar däri.
Јер ће праведници наставати на земљи, и безазлени ће остати на њој.
22 Men de ogudaktiga skola utrotas ur landet och de trolösa ryckas bort därur.
А безбожни ће се истребити са земље, и безаконици ће се ишчупати из ње.