Ordspråksboken 19
1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
Pi bon se yon malere ki mache ak entegrite pase sila ak bouch konwonpi ki ensanse a.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
Anplis, li pa bon pou gen gwo kouraj, san konesans, ni pou prese rive fè fo pa.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
Foli a yon nonm fè chemen l gate; e kè li anraje kont SENYÈ a.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Richès fè zanmi ogmante anpil; men malere pèdi zanmi li yo.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
Yon fo temwen pa prale san pinisyon; e sila ki fè manti a, p ap chape.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Anpil moun va chache favè a yon moun jenere ak men ouvri; tout moun se zanmi a sila ki bay kado.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
Tout frè a malere yo a rayi li; konbyen, anplis, pou zanmi l kouri kite l. L ale jwenn yo ak pawòl plede, men yo fin ale.
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
Sila ki twouve sajès renmen pwòp nanm li. Sila ki kenbe ak bon konprann nan va jwenn sa ki bon.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
Yon fo temwen pa prale san pinisyon; epi sila ki bay manti a, va peri.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
Lavi alèz pa fèt pou moun ensanse; bokou mwens pou yon esklav ta gen otorite sou prens yo.
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
Yon nonm ak bon konprann lan nan kòlè; se glwa li pou bliye yon transgresyon.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
Kòlè a wa a se tankou yon lyon k ap rele fò; men favè li se tankou lawouze sou zèb vèt.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
Se yon fis plen foli k ap detwi papa l, e yon madanm k ap diskite a se tankou dlo kap degoute san rete.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
Kay ak byen se eritaj ki sòti nan papa; men yon fanm pridan sòti nan SENYÈ a.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
Parès va voye yon pwofon somèy sou moun, e yon nonm ki pa travay, va soufri grangou.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
Sila ki kenbe kòmandman an kenbe nanm li, men sila ki enpridan nan kondwit va mouri.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
Yon moun ki fè gras a yon malere prete a SENYÈ a, e Li va bay li rekonpans pou bon zèv li a.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Bay fis ou a disiplin pandan gen espwa; pa chache lanmò li.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
Yon nonm ak gwo kòlè va pote pinisyon li; paske si ou pwoteje moun nan ou va oblije fè l ankò.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Koute konsèy e aksepte disiplin pou ou kab vin saj pou tout rès vi ou.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
Plan nan kè lòm yo anpil; men se konsèy SENYÈ a ki kanpe.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
Sa ki dezirab nan yon nonm se yon kè ki dous. Pito yon nonm ta malere pase li ta yon mantè.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
Lakrent SENYÈ a dirije a lavi pou fè moun dòmi ak kè satisfè, san kontamine ak mal.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
Parese a fouye men l nan plato a; men li refize rale l rive nan bouch li.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Frape yon mokè pou moun san konprann nan vin gen lespri; repwòch a yon moun bon konprann, va fè l genyen konesans.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
Sila ki atake papa li e chase manman l ale, se yon fis ki fè wont ak dega patou.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
Sispann koute disiplin, fis mwen an e ou va pèdi chemen konesans.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
Yon temwen ki fè dezòd moke lajistis; e bouch mechan an gaye inikite.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Gen desizyon jijman pou mokè yo; ak kou pou do a moun ensanse yo.
