< Ordspråksboken 19 >
1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
Le pauvre qui marche dans son intégrité, vaut mieux que celui qui parle avec perversité et qui est insensé.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
Une âme sans prudence n'est pas un bien, et celui qui se précipite dans ses démarches, s'égare.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
C'est la folie de l'homme qui renverse ses voies; et c'est contre l'Éternel que son cœur murmure.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Les richesses amènent beaucoup d'amis; mais le pauvre est délaissé, même de son ami.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
Le faux témoin ne demeurera point impuni, et celui qui profère des mensonges, n'échappera point.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Plusieurs flattent celui qui est généreux, et chacun est ami de l'homme qui donne.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
Tous les frères du pauvre le haïssent; combien plus ses amis se retireront-ils de lui! Il les presse de ses paroles: ils ne sont plus là!
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
Celui qui acquiert du sens, aime son âme, et celui qui conserve la prudence, trouvera le bien.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
Le faux témoin ne demeurera point impuni, et celui qui profère des mensonges, périra.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
Il ne sied pas à un insensé de vivre dans les délices; combien moins à un esclave de dominer sur les grands!
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
L'homme prudent retient sa colère; et son honneur, c'est d'oublier les offenses.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
L'indignation du roi est comme le rugissement d'un jeune lion; mais sa faveur est comme la rosée sur l'herbe.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
Un enfant insensé est un grand malheur pour son père; et les querelles d'une femme sont une gouttière continuelle.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
Une maison et des richesses sont l'héritage venu des pères; mais une femme prudente est un don de l'Éternel.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
La paresse produit l'assoupissement, et l'âme paresseuse aura faim.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
Celui qui garde le commandement, garde son âme; mais celui qui ne veille pas sur ses voies, mourra.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
Celui qui a pitié du pauvre, prête à l'Éternel, et il lui rendra son bienfait.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Châtie ton enfant pendant qu'il y a de l'espérance, mais ne va pas jusques à le faire mourir.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
Celui qui se laisse emporter par la colère, en portera la peine; et si on l'en exempte, il faudra y revenir.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Écoute le conseil et reçois l'instruction, afin que tu sois sage jusques à la fin de tes jours.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
Il y a des pensées en grand nombre dans le cœur de l'homme; mais le conseil de l'Éternel est immuable.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
Ce qui fait la valeur de l'homme, c'est sa miséricorde; car le pauvre vaut mieux que le menteur.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
La crainte de l'Éternel conduit à la vie; et celui qui l'a sera rassasié, et passera la nuit sans être visité d'aucun mal.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
Le paresseux plonge sa main dans le plat; et il ne la ramène pas à sa bouche.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Si tu bats le moqueur, le simple en deviendra avisé; et si tu reprends un homme intelligent, il entendra ce qu'il faut savoir.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
L'enfant qui fait honte et dont on rougit, ruine son père et fait fuir sa mère.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
Garde-toi, mon fils, d'écouter les conseils qui pourraient te détourner des paroles de la sagesse.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
Un témoin pervers se moque de la justice, et la bouche des méchants se repaît d'iniquité.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Les jugements sont préparés pour les moqueurs, et les coups pour le dos des insensés.