< Ordspråksboken 19 >

1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
Better is the poor who walks in his integrity than he who is perverse in his lips and is a fool.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
It is not good to have zeal without knowledge, nor being hasty with one’s feet and missing the way.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
The foolishness of man subverts his way; his heart rages against the LORD.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Wealth adds many friends, but the poor is separated from his friend.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
A false witness shall not be unpunished. He who pours out lies shall not go free.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Many will entreat the favor of a ruler, and everyone is a friend to a man who gives gifts.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
All the relatives of the poor shun him; how much more do his friends avoid him! He pursues them with pleas, but they are gone.
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
He who gets wisdom loves his own soul. He who keeps understanding shall find good.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
A false witness shall not be unpunished. He who utters lies shall perish.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
Delicate living is not appropriate for a fool, much less for a servant to have rule over princes.
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
The discretion of a man makes him slow to anger. It is his glory to overlook an offense.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
The king’s wrath is like the roaring of a lion, but his favor is like dew on the grass.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
A foolish son is the calamity of his father. A wife’s quarrels are a continual dripping.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
House and riches are an inheritance from fathers, but a prudent wife is from the LORD.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
Slothfulness casts into a deep sleep. The idle soul shall suffer hunger.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
He who keeps the commandment keeps his soul, but he who is contemptuous in his ways shall die.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
He who has pity on the poor lends to the LORD; he will reward him.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Discipline your son, for there is hope; do not be a willing party to his death.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
A hot-tempered man must pay the penalty, for if you rescue him, you must do it again.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Listen to counsel and receive instruction, that you may be wise in your latter end.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
There are many plans in a man’s heart, but the LORD’s counsel will prevail.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
That which makes a man to be desired is his kindness. A poor man is better than a liar.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
The fear of the LORD leads to life, then contentment; he rests and will not be touched by trouble.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
The sluggard buries his hand in the dish; he will not so much as bring it to his mouth again.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Flog a scoffer, and the simple will learn prudence; rebuke one who has understanding, and he will gain knowledge.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
He who robs his father and drives away his mother is a son who causes shame and brings reproach.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
If you stop listening to instruction, my son, you will stray from the words of knowledge.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
A corrupt witness mocks justice, and the mouth of the wicked gulps down iniquity.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Penalties are prepared for scoffers, and beatings for the backs of fools.

< Ordspråksboken 19 >