Ordspråksboken 19
1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
Mingol thu motsei seipa sang in, hinkho mandan them'a vaichat aphajoi.
2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
Mihem khat hetna beija hin hi apha pon, kin le donga chena lampi anoh phah thei-jin ahi.
3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
Mingol chu manthah nan apui mang teng, Yahweh Pakai mo achansah kit-jin ahi.
4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
Mihao ding in gol le pai thah thah asem jin, mivaichapa vang chu agol apai in jong adalha laloi jie.
5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
Hettosah'a pang jou le nal seipa chun, engbolna ato tei ding ahi.
6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
Mihem ahongphal chun ahin-khohsah thei mi tampi anei ding, jou le nal'a thuseipa vang ong-doh lou ding ahi.
7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
Mivaicha hi asopi ho jeng in jong athet bol jiuvin, achutileh agol apaiho chun ichan geijin athet tadiu vem? Vaichapan asam sam in hinlah adalha-ji tauve.
8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
Chihna kimupa chun hinkho manlut dan ahet ahin, thil hethem mi chu machal tei ding ahi.
9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
Hettohsah jou le nal seija pang pan, engbolna ato tei ding, koi hileh thujou seichan chun thina apeldoh lou ding ahi.
10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
Mingol khat'in nomsatah'a hinkho aman ding adih thei pon, soh khat dinga milen milal chunga vaihompa hi ding jong dih thei him him lou ahi.
11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
Lungput dihtah kiti hin, mi lunghanna asosah jipon, min ahilou lam'a abolna donse lou chu ama dia loupina ahi.
12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
Lengpa lunghanna hi keipi ngih tobang ahin, alunglhaina vang hamhing lah daitwi in achap tobang ahi.
13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
Chapa ngol hi apa dinga hamsetna ahin, numei ajipa toh kicham thei lou chu, gotwi julha tobang ahi.
14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
Nei le gou kiti hi pute patea kon kilo son-ji ahin, numei chingtah jia kimu hi Yahweh Pakaija kon ahi.
15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
Thasetna hin mi alhim i-mujin, Koi hileh athase chan chun kel athoh ding ahi.
16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
Thupeh nit chan kihinso tei ding, amavang thu kisei ija-sep lou chu thina ato ding ahi.
17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
Mivaicha kithopi chun Yahweh Pakai akithopi ahin, ajeh chu Yahweh Pakai in atohman alethuh tei ding ahi.
18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
Semphat thei le kinepna aum pat hin, na chapa phohsal jeng in, moh manthah sah ding vang gel hih hel in.
19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
Milung chom chun gimna ato tei ding ahin, dalha jeng tan, ajeh chu nangma chunga jong gimna lhun lo ding ahi.
20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
Min nahilna le nathumopna ngaiphan lang asanji them in, ajeh chu khonung teng chihna nanei theina ding ahi.
21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
Nangman tohgon ijat nei jong lechun, Yahweh Pakai lungdei banga nagon ding bou athupin ahi.
22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
Mihem akon kitahna hi deisah pipen ahin, lungput dihlou sang in vaichat aphajon ahi.
23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
Yahweh Pakai gin hi kihin sona ahin, chule Yahweh Pakai gingmi chu alungkim jin, ama chu hamset nan alhun den lou hel ding ahi.
24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
Mithase hon bukong asoh jiuvin, chule akamsung uva het ding jong angapcha jipouve.
25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
Mitot chavei ho chu gotna pi-lechun, chihna'a min anei thei ding; thil hethem mi chu gihsal le chun ahetna kibelap ding ahi.
26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
Apa pumthoa del le anu del mangpa chu, jum le jachat hung konna chapa tia seiset chang ding ahi.
27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
Kachapa, min na hilna ngai datan, chule chihnan jong donse da jeng tan.
28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
Hettohsah duhdah loupa chun, thudih jong adoudal jin, hitichun mingol in, akam sunga themmona aki loilut jitai.
29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Kijepna ding mol hi miphalou dinga kisem ahin, tungtun kijep jong hi mingol ho ding bou ahi.
