Ordspråksboken 18
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Munhu asina ukama navamwe anongozvitsvakira zvake; anozvidza kutonga kwakanaka kwose.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
Benzi harifariri kunzwisisa, asi rinofarira kungotaura zvarinofunga chete.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Panosvika chakaipa, kuzvidzwa kunouyawo, uye kana nyadzi dzichisvika kusakudzwa kwasvikawo.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Mashoko omuromo womunhu imvura yakadzika, asi tsime rouchenjeri chitubu chinoyerera.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Hazvina kunaka kutsaura akaipa kana kusaruramisira asina mhosva.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Miromo yebenzi inoriunzira kukakavara, uye muromo wake unomukokera kurohwa.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
Muromo webenzi ndiwo kuparadzwa kwaro, uye miromo yaro ndiwo musungo kumweya waro.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Mashoko amakuhwa akaita semisuva yakanakisisa; anoenda pakadzikadzika mukati momunhu.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
Uyo ano usimbe pakubata kwake ihama youyo anoparadza.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
Zita raJehovha inhare yakasimba; vakarurama vanomhanyira kwariri vagochengetedzwa.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Pfuma yavapfumi ndiro guta ravo rina masvingo; vanoriona sorusvingo rurefu pakufunga kwavo.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Kuparadzwa kusati kwasvika, mwoyo womunhu unozvikudza, asi kuzvininipisa kunotangira kukudzwa.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
Uyo anopindura asati anzwa, ndihwo upenzi hwake nokunyadziswa kwake.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
Mweya womunhu unomusimbisa panguva yokurwara, asi mweya wakapwanyika ndiani angautakura?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
Mwoyo woune njere unowana ruzivo, nzeve dzowakachenjera dzinorutsvaka.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
Chipo chinozarurira nzira kune achipa, uye chinomusvitsa pamberi pavakuru.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Anotanga kusvitsa nyaya yake anoita seakanaka, kusvikira mumwe auya mberi kuzomubvunza.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
Kukanda mijenya kunopedza gakava, uye kunotonga pakati pavaviri vanopikisana zvikuru.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Hama yatadzirwa yakavangarara kupfuura guta rakakomberedzwa namasvingo, uye kukakavara kwakafanana namazariro amasuo omuzinda wamambo.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
Kubva pazvibereko zvomuromo wake dumbu romunhu rinogutiswa; nezvinobva pamiromo yake achagutiswa.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Rurimi rune simba roupenyu norufu, uye vaya vanoruda vachadya chibereko charwo.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Uyo anowana mudzimai anowana chinhu chakanaka, uye anogamuchira nyasha kubva kuna Jehovha.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Murombo anokumbira kuitirwa tsitsi, asi mupfumi anopindura nehasha.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Munhu ane shamwari dzakawanda angangoparadzwa, asi kune shamwari inonamatira kupfuura hama.
