Ordspråksboken 18
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
| לְֽתַאֲוָה יְבַקֵּשׁ נִפְרָד בְּכׇל־תּוּשִׁיָּה יִתְגַּלָּֽע׃ |
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
| לֹא־יַחְפֹּץ כְּסִיל בִּתְבוּנָה כִּי אִֽם־בְּהִתְגַּלּוֹת לִבּֽוֹ׃ |
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
| בְּֽבוֹא־רָשָׁע בָּא גַם־בּוּז וְֽעִם־קָלוֹן חֶרְפָּֽה׃ |
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
| מַיִם עֲמֻקִּים דִּבְרֵי פִי־אִישׁ נַחַל נֹבֵעַ מְקוֹר חׇכְמָֽה׃ |
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
| שְׂאֵת פְּנֵֽי־רָשָׁע לֹא־טוֹב לְהַטּוֹת צַדִּיק בַּמִּשְׁפָּֽט׃ |
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
| שִׂפְתֵי כְסִיל יָבֹאוּ בְרִיב וּפִיו לְֽמַהֲלֻמוֹת יִקְרָֽא׃ |
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
| פִּֽי־כְסִיל מְחִתָּה־לוֹ וּשְׂפָתָיו מוֹקֵשׁ נַפְשֽׁוֹ׃ |
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
| דִּבְרֵי נִרְגָּן כְּמִֽתְלַהֲמִים וְהֵם יָרְדוּ חַדְרֵי־בָֽטֶן׃ |
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
| גַּם מִתְרַפֶּה בִמְלַאכְתּוֹ אָח הוּא לְבַעַל מַשְׁחִֽית׃ |
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
| מִגְדַּל־עֹז שֵׁם יְהֹוָה בּֽוֹ־יָרוּץ צַדִּיק וְנִשְׂגָּֽב׃ |
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
| הוֹן עָשִׁיר קִרְיַת עֻזּוֹ וּכְחוֹמָה נִשְׂגָּבָה בְּמַשְׂכִּתֽוֹ׃ |
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
| לִפְנֵי־שֶׁבֶר יִגְבַּהּ לֶב־אִישׁ וְלִפְנֵי כָבוֹד עֲנָוָֽה׃ |
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
| מֵשִׁיב דָּבָר בְּטֶרֶם יִשְׁמָע אִוֶּלֶת הִיא־לוֹ וּכְלִמָּֽה׃ |
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
| רֽוּחַ־אִישׁ יְכַלְכֵּל מַחֲלֵהוּ וְרוּחַ נְכֵאָה מִי יִשָּׂאֶֽנָּה׃ |
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
| לֵב נָבוֹן יִקְנֶה־דָּעַת וְאֹזֶן חֲכָמִים תְּבַקֶּשׁ־דָּֽעַת׃ |
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
| מַתָּן אָדָם יַרְחִיב לוֹ וְלִפְנֵי גְדֹלִים יַנְחֶֽנּוּ׃ |
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
| צַדִּיק הָרִאשׁוֹן בְּרִיבוֹ (יבא) [וּבָֽא־]רֵעֵהוּ וַחֲקָרֽוֹ׃ |
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
| מִדְיָנִים יַשְׁבִּית הַגּוֹרָל וּבֵין עֲצוּמִים יַפְרִֽיד׃ |
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
| אָח נִפְשָׁע מִקִּרְיַת־עֹז (ומדונים) [וּמִדְיָנִים] כִּבְרִיחַ אַרְמֽוֹן׃ |
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
| מִפְּרִי פִי־אִישׁ תִּשְׂבַּע בִּטְנוֹ תְּבוּאַת שְׂפָתָיו יִשְׂבָּֽע׃ |
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
| מָוֶת וְחַיִּים בְּיַד־לָשׁוֹן וְאֹהֲבֶיהָ יֹאכַל פִּרְיָֽהּ׃ |
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
| מָצָא אִשָּׁה מָצָא טוֹב וַיָּפֶק רָצוֹן מֵיְהֹוָֽה׃ |
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
| תַּחֲנוּנִים יְדַבֶּר־רָשׁ וְעָשִׁיר יַעֲנֶה עַזּֽוֹת׃ |
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
| אִישׁ רֵעִים לְהִתְרֹעֵעַ וְיֵשׁ אֹהֵב דָּבֵק מֵאָֽח׃ |
