Ordspråksboken 18
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Sila ki izole pwòp tèt li, chache pwòp enterè l; bon jijman an pa anyèn devan l.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
Yon moun ensanse pa pran plezi nan bon konprann; men sèlman nan devwale pwòp panse li.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Lè yon nonm mechan vin parèt, mepriz la vini ansanm avè l; e avèk dezonè, wont vin parèt.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Pawòl yo ki sòti nan bouch a yon nonm se yon dlo byen fon; dlo sajès se yon dlo fre k ap koule tout tan.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Panche vè youn moun mechan an pa bon, ni pou fè jijman ki rache jistis nan men moun dwat yo.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Lèv a yon moun ensanse mennen konfli; bouch li ap mande kou.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
Bouch a moun san konprann nan se dega li; e lèv li se pèlen pou nanm li.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Pawòl a sila ki chichote pawòl nan zòrèy moun nan se tankou bonbon ki gen gou dous; se jis nan fon kò a yo desann.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
Anplis, sila ki parese nan travay li a se frè a sila ki detwi.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
Non SENYÈ a se yon sitadèl byen fò; moun ladwati a kouri ladann pou jwenn sekou.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Pou yon nonm rich, byen li se yon vil ki fò; kon yon miray byen wo nan panse li.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Avan destriksyon, kè yon nonm plen ògèy; men imilite ale devan onè.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
Sila ki bay repons avan li koute a; plen foli ak wont.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
Lespri a yon nonm kapab sipòte maladi; men nan ka lespri brize a, se kilès ki kab sipòte li?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
Panse a sila ki gen bon konprann nan, ranmase konesans; anplis, zòrèy a saj la chache konesans.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
Don a yon nonm fè kont espas pou li, e mennen li devan moun enpòtan.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Premye moun pou plede ka li a, sanble gen rezon; jiskaske yon lòt moun vin egzamine l.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
Tiraj osò fè konfli sispann; lap pran desizyon antre moun pwisan yo.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Yon frè ki blese se pi rèd pou konvenk pase yon vil fòtifye; konfli ak li se tankou ba fè nan yon sitadèl.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
Se fwi a bouch moun ki satisfè vant li; l ap satisfè ak sa ke lèv li pwodwi.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Lanmò ak lavi nan pouvwa a lang lan; e sila ki renmen l yo, va manje fwi li.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Sila ki jwenn yon madanm, jwenn yon bon bagay, e twouve favè SENYÈ a.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Malere a pale: “Souple, fè m gras”; men moun rich la reponn byen di.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Yon nonm ak anpil zanmi vin kraze nèt; men gen yon kalite zanmi ki rete pi pwòch pase yon frè.
