Ordspråksboken 18
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Eriseurainen noudattaa omia pyyteitään; kaikin neuvoin hän riitaa haastaa.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
Tyhmän halu ei ole ymmärrykseen, vaan tuomaan julki oma mielensä.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Kunne jumalaton tulee, tulee ylenkatsekin, ja häpeällisen menon mukana häväistys.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Syviä vesiä ovat sanat miehen suusta, ovat virtaava puro ja viisauden lähde.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Ei ole hyvä pitää syyllisen puolta ja vääräksi vääntää syyttömän asiaa oikeudessa.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Tyhmän huulet tuovat mukanaan riidan, ja hänen suunsa kutsuu lyöntejä.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
Oma suu on tyhmälle turmioksi ja omat huulet ansaksi hänelle itselleen.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Panettelijan puheet ovat kuin herkkupalat ja painuvat sisusten kammioihin asti.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
Joka on veltto toimessansa, se on jo tuhontekijän veli.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
Herran nimi on vahva torni; hurskas juoksee sinne ja saa turvan.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Rikkaan tavara on hänen vahva kaupunkinsa, ja korkean muurin kaltainen hänen kuvitteluissaan.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Kukistumisen edellä miehen sydän ylpistyy, mutta kunnian edellä käy nöyryys.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
Jos kuka vastaa, ennenkuin on kuullut, on se hulluutta ja koituu hänelle häpeäksi.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
Miehekäs mieli pitää sairaankin pystyssä, mutta kuka voi kantaa murtunutta mieltä?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
Tietoa hankkii ymmärtäväisen sydän, tietoa etsii viisasten korva.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
Lahja avartaa alat ihmiselle ja vie hänet isoisten pariin.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Käräjissä on kukin ensiksi oikeassa, mutta sitten tulee hänen riitapuolensa ja ottaa hänestä selvän.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
Arpa riidat asettaa ja ratkaisee väkevien välit.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Petetty veli on vaikeampi voittaa kuin vahva kaupunki, ja riidat ovat kuin linnan salvat.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
Suunsa hedelmästä saa mies vatsansa kylläiseksi, saa kyllikseen huultensa satoa.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Kielellä on vallassansa kuolema ja elämä; jotka sitä rakastavat, saavat syödä sen hedelmää.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Joka vaimon löysi, se onnen löysi, sai Herralta mielisuosion.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Köyhä puhuu pyydellen, mutta rikas vastaa tylysti.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Häviökseen mies on monien ystävä, mutta on myös ystäviä, veljiäkin uskollisempia.
