Ordspråksboken 18
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Mihem ama changseh kikhoh sahpa chu ama dei lam jeng-ah akisalal jin, thildih lam ki manchahna jouse adoudal jin ahi.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
Mingol in thil hetthem’a lunglhai ding kiti anahsah pon, ama lung ngaichat jeng bou akhoh sah-jin ahi.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Phatlouna ahung um teng, thangset nan ahin jui in, kijatona abei teng kimudana aum paijin ahi.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Miching kamsung'a kon hung potdoh thuchang hohi twithuh tobang ahin, chihna jong hi vadung tehliu’a twilong tobang ahi.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Miphalou maija langnei hi angaina ahipon, midih chungthu adih’a tanding jong suh-noh phah lou ding ahi.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Mingol thucheng hin mitoh kinahna ason, akamchenga kon in mol akisei doh bep jitai.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
Mingol kamcheng hi ama dinga amanthahna bep ahin, aleigui in ama le ama thangkol’a o-na ding akisemdoh bep ahi.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Aguh a thu poa pangpa thusei jihi, anneh tuitah tobang ahin, akamcheng sohdoh jouse jong mihem lungsunga alhalut paijin ahi.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
Atohna chunga mithase hi, mi manthah sahpa toh sopi ahi.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
Pakai minhi kulpi nasatah tobang ahin, hijeh chun midih in abel-jin hoidohnan aneije.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Mihaopa nei le gou chu ama din kulpi dettah tobang ahin, akihuh hingna dinga pal kikai bep bep ahi.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Mihem amanthah kon leh, kiletsah nan adim jin, koi hileh akineosa masa chan chu jabolna chang ding ahi.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
Thil hetchet masanga donbut jeng chun, ngol-houi tah jumna ato tei ding ahi.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
Mihem lhagao in dam-mona athoh jou in, hinlah lhagao adamlou teng thoh hahsa ding ahi.
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
Chihna lungthim neihon phattin’in hetbe ding adei-jun, hijeh chun miching hon hetna mube ding ago jing un ahi.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
Mihem kiti hi athilpeh chun lampi agonpeh-ji ahin, hijeh chun milen milal henga jong apuilut jin ahi.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Mihem khat’in achungthu akikhol masah teng, adih in akimu nan, akihehpi dingpa ahung lhun’a akikhol chaisoh teng, achungthu kiseipan bep ahi.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
Vang vetna kiti hin baotamna abeisah jin, akidou teni kah’a jong thutan in apang e.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Sopi khat in asopi khat apanpi hi, kulpi dettah tobang ahin, hinlah kinahna aso teng khopi kelkot kikam chah kheh tobang ahi.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
Mihem in kamngai vang'in an-neh ding akimun, koi hileh akamcheng sohsa ne chan chu alungkim in ahi.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Kampao le leiguia kon in thi le hin akingam in, koi hileh adihlou’a thusei chan chun atohga aneh tei ding ahi.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Pasal in numei ji-ding akimu teng, amapa chu anunnom ahin, ajeh chu Pakaija kon lung lhaina chang ding ahitai.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Mivaichan khotona angaichat teng atao jin, hinlah mihao’in kiletsah tothon thu asei-jin ahi.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Gol le pai kiti hi apha-lhem manthahna thei jong aum in, hinlah gol le pai abang chu penpi tahbeh sopi sanga kinaipi jong aum in ahi.
