Ordspråksboken 18
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Minawk hoi angkom ai kami loe, angmah koehhaih to pazui moe, minawk lok takroekhaih aek thaih kami ah oh.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
Kamthu loe palunghahaih nuiah anghoehaih tawn ai moe, angmah poekhaih nui khue ah ni anghoe.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Kahoih ai kami angzoh naah, hnaphnaehaih to oh; ahmin sethaih oh naah, azathaih doeh oh.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Kami pakha thung hoi tacawt lok loe tuili baktiah thuk, toe palunghahaih loe tuibap baktiah puek.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Lokcaek naah kahoih kami to sungsak hanah, kami kasae to angdoet haih han om ai.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Kamthu ih pahni mah angzoehhaih to tacawtsak, anih ih pakha hoiah angbohhaih to ohsak.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
Kamthu ih pakha loe angmah amrohaih ah oh moe, anih ih pahni loe a hinghaih pakhra amanhaih dongh baktiah oh.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Minawk kasaethuihaih lok loe ahmaa kana baktiah, kami ih zok thung khoek to akun tathuk.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
Thasae kami loe hmuenmae tahmat thaih kami ih nawkamya ah oh.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
Angraeng ih ahmin loe kacak abuephaih sipae ah oh; katoeng kami loe to imthung ah cawnh moe, to ah monghaih to hnuk.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Hmuenmae hoi angraeng kami loe angmah ih angraenghaih to vangpui kacak baktih, kasang parai sipae baktiah poek.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Amoekhaih mah amrohaih to phaksak; toe kami tlim ah khosakhaih loe pakoehhaih loklam tuhkung ah oh.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
Lok tahngai hmaloe ai ah pathim ih lok loe, amthuhaih hoi azathaih ah oh.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
Kami ih palung mah ngannathaih to khaang thaih; toe palungsethaih loe kawbangmaw khaang thai tih?
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
Khopoek thaih kami ih palung loe palunghahaih to tawnh; palungha kami ih naa mah loe palunghahaih to pakrong.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
Kami mah sin ih tangqum mah, kalen kaminawk hmaa ah caeh haih loklam to paawh pae.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Angmah kawng thui hmaloe kami loe katoeng kami baktiah amtueng; toe a imtaeng kami to angzoh moe, anih ih akawng to thuih naah ni, katoeng hoi katoeng ai to amtueng.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
Tahamsae kahoih khethaih phoisa vahhaih mah lok angaekhaih to dipsak moe, lokaek thaih thacak kaminawk doeh pathlaeng thaih.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Lok angaek thaih nawkamya loe pazawk hanah kacak vangpui tuk pongah doeh rai kue; nihnik lok angaekhaih loe misatoep kami ohhaih sipae hoiah anghmong.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
Kami loe angmah ih pakha hoi tacawt thingthai to caa ueloe, zok amhah tih; a pahni hoi tacawt hmuen hoiah zok amhah tih.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Palai loe duekhaih hoi hinghaih tha to tawnh; palai palung kaminawk loe palai ih athaih to caa o tih.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Zu la kami loe kahoih hmuen to a hnuk moe, Angraeng koehhaih to a tongh.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Amtang kami loe tahmenhaih hnik thaih; toe angraeng loe lok kaham hoiah minawk ih lok to pathim.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Ampui kapop ah tawn kami loe angmah amrohaih ah oh; toe nawkamya pongah palung cak kue ampui doeh oh.
