< Ordspråksboken 18 >
1 Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
Munthu wokonda kukhala yekha amafunafuna zomukomera yekha; iye amatsutsana ndi malangizo onse anzeru.
2 Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
Chitsiru chilibe chidwi chomvetsa zinthu, koma chimakondwera ndi kuyankhula maganizo ake okha.
3 Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
Kuyipa mtima kukabwera, manyozonso amabwera. Manyazi amabwera pamodzi ndi kunyozeka.
4 Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
Mawu a munthu ali ngati madzi akuya, kasupe wa nzeru ndiye mtsinje wotumphuka.
5 Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
Si kwabwino kukondera munthu woyipa pa milandu; kapena kupondereza munthu wosalakwa.
6 Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
Mawu a chitsiru amautsa mkangano; pakamwa pake pamayitana mkwapulo.
7 Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
Pakamwa pa chitsiru ndipo pamabweretsa chiwonongeko chake, ndipo milomo yake ili ngati msampha wa moyo wake.
8 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Mawu a miseche ali ngati chakudya chokoma; amalowa mʼmimba mwa munthu.
9 Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
Munthu waulesi pa ntchito yake ali pachibale ndi munthu amene amawononga zinthu.
10 HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
Dzina la Yehova lili ngati nsanja yolimba; wolungama amathawiramo napulumuka.
11 Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
Chuma cha anthu olemera chili ngati mzinda wake wolimba; chili ngati khoma lalitali limene amaganiza kuti limutchinjiriza.
12 Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
Chiwonongeko chisanafike, mtima wa munthu umakhala wonyada, koma ulemu umatsatira kudzichepetsa.
13 Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
Ukayankha usanamvetse bwino nkhani, umenewo ndi uchitsiru ndipo umachita manyazi.
14 Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
Mtima wa munthu utha kupirira pa matenda, koma munthu akataya mtima ndani angathe kumulimbitsanso.
15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
Munthu wanzeru amawonjezera nzeru zina; amafunafuna kudziwa bwino zinthu.
16 Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
Mphatso ya munthu imamutsekulira njira yomufikitsa pamaso pa anthu akuluakulu.
17 Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
Amene amayamba kufotokoza mlandu wake amaoneka ngati wolungama ndiye mpaka mnzake atabwera ndi kumufunsa bwino.
18 Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
Kuchita maere kumathetsa mikangano; amalekanitsa okangana amphamvu.
19 En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
Mʼbale amene wamuthandiza amakhala ngati mzinda wolimba, koma kukangana naye kumatsekereza thandizo.
20 Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
Munthu amapeza bwino malingana ndi zoyankhula zake. Adzakhuta ndi zipatso za pakamwa pake.
21 Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
Mawu ako angathe kukuphetsa kapena kukukhalitsa moyo. Wokonda kuyankhulayankhula adzadya zipatso zake.
22 Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
Wapeza mkazi wapeza chinthu chabwino ndipo Yehova amamukomera mtima.
23 Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
Munthu wosauka amapempha koma munthu wolemera amayankha mwaukali.
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
Pali abwenzi amene chibwenzi chawo nʼchapamaso, koma pali bwenzi limene limakukangamira kuposa mʼbale wako.