Ordspråksboken 17
1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
Qurbanliq göshlirige tolghan jédellik öydin, Bir chishlem quruq nan yep, köngül tinchliqta bolghan ewzel.
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
Xizmetkar chéwer bolsa, xojisining nomusta qoyghuchi oghlini bashqurar; Kelgüside u xojining oghli qatarida turup uning mirasni teqsim qilar.
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
Sapal qazan kümüshni tawlar, chanaq altunni tawlar, Biraq ademning qelbini Perwerdigar sinar.
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
Qebih kishi yaman sözlerge ishiner; Yalghanchi pitnichilerning sözige qulaq salar.
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
Miskinlerni mesxire qilghuchi, özini Yaratquchini haqaretligüchidur; Bashqilarning bextsizlikidin xushal bolghan kishi jazasiz qalmas.
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
Qérilarning newriliri ularning tajidur; Perzentlerning pexri ularning atiliridur.
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
Exmeq yarishiq gep qilsa uninggha yarashmas; Mötiwer yalghan sözlise uninggha téximu yarashmas.
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
Para — uni bergüchining neziride ésil bir göherdur; Goya uni negila ishletse muweppeqiyetke érishidighandek.
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
Bashqilarning xataliqini yoputup kechürgen kishi méhir-muhebbetni közler; Kona xamanni sorighan kishi yéqin dostlarni düshmen qilar.
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
Aqilanige singgen bir éghiz tenbih, Exmeqqe urulghan yüz derridin ünümlüktur.
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
Yamanlar peqet asiyliqni közler; Uni jazalashqa rehimsiz bir elchi ewetiler.
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
Exmiqane ish qiliwatqan nadan kishige uchrap qalghandin köre, Baliliridin ayrilghan éyiqqa yoluqup qalghan yaxshi.
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
Kimki yaxshiliqqa yamanliq qilsa, Ishikidin bala-qaza néri ketmes.
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
Jédelning bashlinishi tosmini su élip ketken’ge oxshaydu; Shunga jédel partlashtin awwal talash-tartishtin qol üzgin.
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
Yamanni aqlighan, Heqqaniygha qara chaplighan, Oxshashla Perwerdigargha yirginchliktur.
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
Exmeqning köngli danaliqni etiwarlimisa, Qandaqmu uning qolida danaliqni sétiwalghudek puli bolsun?
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
[Heqiqiy] dost herdaim sanga muhebbet körsiter, [Heqiqiy] qérindash yaman kününg üchün yardemge dunyagha kelgendur.
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
Eqilsiz kishi qol bérip, Yéqini üchün képil bolidu.
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
Jédelge amraq gunahqa amraqtur; Bosughini égiz qilghan halaketni izder.
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
Niyiti buzulghan yaxshiliq körmes; Tilida heq-naheqni astin-üstün qilghuchi balagha yoluqar.
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
Bala exmeq bolsa, ata ghem-qayghugha patar; Hamaqetning atisi xushalliq körmes.
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
Shad köngül shipaliq doridek ten’ge dawadur; Sunuq roh-dil ademning yilikini qurutar.
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
Chirik adem yeng ichide parini qobul qilar; U adaletning yolini burmilar.
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
Danaliq yorutulghan kishining köz aldida turar; Biraq eqilsizning közi xiyalkeshlik qilip qutupta yürer.
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
Galwang bala atini azabgha salar; Uni tughquchiningmu derdi bolar.
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
Heqqaniylargha jerimane qoyushqa qet’iy bolmas; Emirlerni adaletni qollighini üchün dumbalashqa bolmas.
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
Bilimi bar kishi kem sözlük bolar; Yorutulghan adem qaltis éghir-bésiq bolar.
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
Hetta exmeqmu az sözlise dana hésablinar; Tilini tizginligen kishi danishmen sanilar.
