< Ordspråksboken 17 >

1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
Más vale un bocado de pan seco en paz, que una casa llena de carne de víctimas con discordia.
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
Un siervo prudente se hace señor de un hijo desvergonzado, y repartirá la herencia en medio de los hermanos.
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
El crisol prueba la plata, la hornaza el oro, mas los corazones los prueba Yahvé.
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
El malvado está atento a labios que infaman; el mentiroso da oídos a la lengua maligna.
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
Quien escarnece al pobre insulta a su Hacedor; y el que se alegra del mal no quedará impune.
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
Corona de los ancianos son los hijos de los hijos, y gloria de los hijos, sus padres.
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
Al necio no le esta bien el lenguaje sentencioso, ¡cuánto menos al príncipe una lengua mentirosa!
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
Piedra preciosa es la dádiva a los ojos del que la recibe, a cualquier parte que se vuelva tiene éxito.
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
Quien cubre una falta, conquista amistad; quien la propala, desune a los amigos.
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
Da más resultado la reprensión en un sensato, que cien azotes en un necio.
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
El malo no busca más que revueltas; pero le será enviado un cruel mensaje.
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
Mejor es dar con una osa que perdió sus cachorros, que con un loco en su locura.
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
Quien devuelve mal por bien, no verá su casa libre de desventura.
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
Comenzar un pleito es dar suelta a las aguas; retírate antes que recrudezca la querella.
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
Quien absuelve a un reo, y quien condena a un justo, ambos son abominables ante Yahvé.
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
¿De qué sirve en manos del insensato la plata? ¿Podrá acaso comprar sabiduría, ya que no posee entendimiento?
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
Un amigo ama en todo tiempo, es un hermano nacido para tiempos adversos.
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
Hombre falto de juicio es quien estrecha la mano, y sale por fiador de otros.
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
Quien busca riñas ama el pecado; el que alza su puerta marcha hacia la ruina.
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
El corazón perverso no halla dicha, y la lengua dolosa se acarrea calamidad.
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
Quien engendra a un necio para pesar suyo será; no tendrá alegría el que lo engendró.
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
El corazón alegre es una excelente medicina; mas un espíritu abatido reseca los huesos.
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
El impío acepta regalos ocultamente, para torcer los caminos de la justicia.
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
Ante el rostro del sensato está la sabiduría, pero los ojos del necio vagan hasta el cabo del mundo.
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
El hijo necio es la aflicción de su padre, y la amargura de la que le dio a luz.
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
No es bueno castigar al justo, ni condenar a príncipes por su rectitud.
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
Ahorra sus palabras quien posee la sabiduría, y es de ánimo reservado el que tiene inteligencia.
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
Aun el necio, si calla, es reputado por sabio, y por inteligente, si cierra sus labios.

< Ordspråksboken 17 >