< Ordspråksboken 17 >

1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
Better a dry morsel, and peace therewith, than a house full of contentious sacrifices.
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
A prudent servant, shall rule over a son who causeth shame, and, in the midst of brothers, shall he share the inheritance.
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
Fining-pot for silver, crucible for gold, but, he that trieth hearts, is Yahweh.
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
Discord, giveth heed to the aggrieving lip, —Falsehood, giveth ear to the destroying tongue.
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
He that mocketh the poor, hath reproached his Maker, He that maketh merry at distress, shall not be held innocent.
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
The crown of old men, consists of children’s children, and the adornment of children, is their fathers.
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
Unseemly in an unworthy man, is the lip of excellence, much more, in one of noble mind, the lip of falsehood.
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
A gift, in the eyes of its owner, is, a stone of beauty, whithersoever it turneth, it bringeth prosperity.
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
He that hideth a transgression, seeketh love, but, he that repeateth a matter, separateth intimate friends.
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
A reproof sinketh more deeply into an intelligent man than a hundred stripes, into a dullard!
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
Nothing less than rebellion, doth a wicked man seek, and, a relentless messenger, shall be sent out against him.
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
Let a bereaved bear encounter man, rather than a dullard, with his folly!
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
He that returneth evil for good, evil shall not depart from his house.
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
A letting forth of water, is the beginning of strife, therefore, before it breaketh out, abandon, contention.
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
He that justifieth the lawless, and he that condemneth the righteous, an abomination to Yahweh, are they, both.
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
Wherefore is there a price in the hand of a dullard? that he who is without sense, may acquire wisdom.
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
At all times, doth a friend love, and, a brother for distress, must be born.
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
A man lacking sense, is one who striketh hands, giving security, before his neighbour.
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
A lover of transgression, is one who loveth strife, he that heighteneth his door, seeketh grievous harm.
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
The crooked in heart, shall not find good, and, he that is perverse with his tongue, shall fall into wickedness.
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
He that begetteth a dullard, it is to his own grief, neither can the father of the base, rejoice.
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
A joyful heart, worketh an excellent cure, —but, a stricken spirit, drieth up the bone.
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
A bribe out of his bosom, doth a lawless man take, to pervert the ways of justice.
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
Before the face of the discerning, is wisdom, but, the eyes of a dullard, are in the ends of the earth.
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
A vexation to his father, is the son that is a dullard, and a bitterness, to her that bare him.
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
Surely, to chastise the righteous, is not good, to smite the noble-minded for equity.
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
Sparing of his words, is one who valueth knowledge, and, of a thoughtful spirit, is a man of intelligence.
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
Even a fool, holding his peace, is accounted, wise, —He that closeth his lips, [is thought] to have understanding.

< Ordspråksboken 17 >