Ordspråksboken 17
1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
Insunga kiboina pum’a golvah bolsang in, an-keoseh kineh a lungmonga um aphajoi.
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
Soh chingtah chu apupa chapa ahin, chule adihlouva chonpa chunga jong vaihom in apang jin, hiche sohpa chu apupa nei le gou aboncha achapate toh sopi khat banga kihom ding ahi.
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
Thil solna bel chu dangka solna kimang ahin, mei-khuh sung hi sana solna ahi. Hinlah Pakai hi lungput aboncha patepna ahi.
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
Miphalou in akamsunga thilphalou seipa thusei bou angai nom in, chule mijou in jong jou le nal thoa leigui kilehpel chu angai nom in ahi.
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
Vaicha noisea tot chaveipa chun asempa Pathen ataitom ahin, mi vangset pat’a kipah chun gimbolna ato tei ding ahi.
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
Tehseho ding in atute hi alallukhuh-u ahin, chapate loupina hi apateu ahi.
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
Mingol ho din thu ngaitah’a kisei hi pannabei ahin, milen milal te ang sunga jou le nal’a thu kisei jong pannabei ahibouve.
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
Aguh’a thilpeh kiti hi apepa din vangbohna tobang ahin, hijeh chun achena jousea khang ding ahi.
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
Koi hileh suhkhelna ngaidam thei chun, ngailutna angaichat jing ahin, hinlah miphul phul pan vang gol le pai akikhenpi jin ahi.
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
Mingol jakhat vei akichup sang in, thil hetthemna neipa ding in akihilna jeng jong asanji ahei.
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
Engsetna nei mi chun doumah jeng ahol le jin, amatoh kitoh ding in sottol engse ahung lo jitai.
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
Mikhat in mingol khat angol pat’a akimaitopi sang in, savom nou akilo-doh nungsanga api kimaitopi aphajoi.
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
Mihem in thilpha khat thilsea alethuh teng, a-insunga thilse cheng jing ding ahi.
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
Kitoma ahung um teng twiput tobang'in ahung pot jin, ajeh chu kitomona aso masanga kikhen tel aphajoi.
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
Athemmo lha kanga athem-jo mo chansahna hileh, Pakai dinga anitah lhonna dei umlou ahi.
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
Lungthimbei mingol in chihna kichohna ding sum akhol ngei poi.
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
Golngai chun phattin in mi alungset in, sopi kiti hi akitho khom dinga hung peng ahi.
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
Lungthim neilou mihem chu bat-san apang jin, hitichun aheng akom hoa batsah nan apang bep e.
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
Suhkhel ding ging lou mihem chun kinah baotam adei ahin, ain kotpi paopia kiletsah pan manthahna jeng agon ahibouve.
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
Mihem lungput dihlou kiti chu akhang thei pon, jou le nal seija pang kamsung jong vangsetna’a lhalut teiji ahi.
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
Chapa ngol hi ahingpa dinga gimna bep ahin, hiche mingolpa hing chu akipah thei poi.
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
Lung kipana hi damna pipen ahin, lamvaija um chu gu le chang dinga doulal um ahi.
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
Thu adih a tan sang in, miphalou hon sum-guh ane jiuvin, thudih chu achekhel sah jitauve.
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
Thil jouse hetthemna nei mi chun chihna lam jeng aven, ajon in, hinlah mingol chun leiset kol mang avelen ahi.
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
Chapa in apa lunggimna asodoh peh in, anu dinga gimna tah ahi.
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
Midih ahilou lam’a leosah kiti apha pon, vaihom milen milal jep ding jong thildih ahipoi.
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
Thu kisei ngaija chu hetna anei jin, chule lungneng tah’a thusei mi chun hetkhenna anei ahi.
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
Mingol jeng jong thipbeh cha aum teng, miching bang in akigel jin, hitobang michun akam akeh lou teng, miching tah bang in akigel-ji bouve.
