Ordspråksboken 17
1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
Quru bir loğması olan dinc ev Münaqişəli olan, ziyafət dolu evdən yaxşıdır.
2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
Ağıllı nökər adbatıran oğlun ağası olar, Qardaşlar arasında miras payı alar.
3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
Qızıl-gümüş isti kürədə yoxlanar, Rəbb isə ürəyi araşdırar.
4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
Pis adamın diqqəti şər ağızdadır, Yalançı fitnəkarın sözlərinə qulaq asır.
5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
Yoxsula rişxənd edən Yaradanına xor baxır, Başqasının bəlasına sevinən cəzasız qalmır.
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
Nəvələr ahılların tacıdır, Oğulların şərəfi atalarıdır.
7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
Sarsağa bəlağətli söz yaraşmadığı kimi Əsilzadəyə də yalançı dil yaraşmaz.
8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
Rüşvət verənin gözündə rüşvət bir tilsimdir, Çünki hansı tərəfə getsə, uğur gətirir.
9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
Günahı örtən məhəbbət axtarar, Sözgəzdirən əziz dostları ayırar.
10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
Qanan insan üçün bir irad Axmağa vurulan yüz zərbədən də artıq təsir edir.
11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
Pis insan ancaq üsyankarlıq axtarar, Onun əleyhinə qəddar qasid göndərilər.
12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
Balalarını itirmiş bir ayıya rast gəlmək Səfahətə batmış axmaqla rastlaşmaqdan yaxşıdır.
13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
Kim yaxşılıq əvəzinə pislik etsə, Evindən pislik ayrılmaz.
14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
Davanın başlanması su bəndinin açılmasına bənzər, Dava başlanmamış münaqişəni tərk et.
15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
Şərə haqq vermək, salehi məhkum etmək – Hər ikisi Rəbdə ikrah yaradır.
16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
Axmaq hikmət qazanmaq istəməz, Bunun üçün pul sərf etmək fayda verməz.
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
Dost hər zaman sevər, Qardaş dar gün üçün doğular.
18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
Qanmaz başqası ilə əlbir olar, O, qonşusuna zamin durar.
19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
İtaətsizliyi sevən münaqişəni sevər, Qapısını ucaldan əcəlini səslər.
20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
Əyri ürəkli xeyir tapmaz, Hiyləgər dilli insanı bəlaya salar.
21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
Axmağın atası dərdə düşər, Sarsağın atasının sevinci itər.
22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
Ürək sevinci can üçün ən yaxşı məlhəmdir, Könlün sınması sümükləri qurudar.
23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
Şər qoltuğuna rüşvət götürər ki, Ədalət yollarını pozsun.
24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
Qanan adam hikmətə baxar, Axmağın gözləri dünyanın o tayını axtarar.
25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
Axmaq oğul atasına qəm-kədər verər, Onu doğan anasını qubarladar.
26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
Saleh insanı cərimə etmək yaxşı deyil, Əsilzadəni düzlüyünə görə döymək yaxşı deyil.
27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
Çoxbilən az danışar, Müdrik həlimlik ruhunda olar.
28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
Səfeh belə, sakit dayansa, hikmətli hesab edilər, Ağzını yumsa, dərrakəli görünər.
