< Ordspråksboken 16 >
1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Köngüldiki niyetler insan’gha tewedur; Biraq tilning jawabi Perwerdigarning ilkididur.
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
Insan özining hemme qilghan ishini pak dep biler; Lékin qelbdiki niyetlerni Perwerdigar tarazigha sélip tartip körer.
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Niyet qilghan ishliringni Perwerdigargha tapshurghin, Shundaq qilghanda pilanliring piship chiqar.
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Perwerdigar barliq mewjudiyetning herbirini melum meqset bilen apiride qilghan; Hetta yamanlarnimu balayi’apet küni üchün yaratqandur.
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Tekebburluqqa tolghan köngüllerning herbiri Perwerdigargha yirginchliktur; Qol tutushup birleshsimu, jazasiz qalmas.
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Muhebbet-shepqet we heqiqet bilen gunahlar kafaret qilinip yépilar; Perwerdigardin eyminish ademlerni yamanliqtin xaliy qilar.
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Ademning ishliri Perwerdigarni xursen qilsa, U hetta düshmenlirinimu uning bilen inaqlashturar.
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Halal alghan az, Haram alghan köptin ewzeldur.
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
Insan könglide öz yolini toxtitar; Emma qedemlirini toghrilaydighan Perwerdigardur.
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Hetta padishahning lewlirige qaritip epsun oqulsimu, Uning aghzi toghra hökümdin chetnimes.
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
Adil taraza-mizanlar Perwerdigargha xastur; Taraza tashlirining hemmisini U yasighandur.
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Padishah rezillik qilsa yirginchliktur, Chünki text heqqaniyet bilenla mehkem turar.
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Heqqaniy sözligen lewler padishahlarning xursenlikidur; Ular durus sözligüchilerni yaxshi körer.
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
Padishahning qehri goya ölümning elchisidur; Biraq dana kishi [uning ghezipini] tinchlandurar.
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
Padishahning chirayining nuri kishige jan kirgüzer; Uning shepqiti waqtida yaghqan «kéyinki yamghur»dur.
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
Danaliq élish altun élishtin neqeder ewzeldur; Yorutulushni tallash kümüshni tallashtin shunche üstündur!
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
Durus ademning égiz kötürülgen yoli yamanliqtin ayrilishtur; Öz yoligha éhtiyat qilghan kishi jénini saqlap qalar.
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
Meghrurluq halak bolushtin awwal kéler, Tekebburluq yiqilishtin awwal kéler.
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Kemter bolup miskinler bilen bardi-keldide bolush, Tekebburlar bilen haram mal bölüshkendin ewzeldur.
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
Kimki ishni pem-paraset bilen qilsa payda tapar; Perwerdigargha tayan’ghan bolsa, bext-saadet körer.
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
Köngli dana kishi segek atilar; Yéqimliq sözler ademlerning bilimini ashurar.
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Pem-paraset özige ige bolghanlargha hayatliqning buliqidur; Eqilsizlerge telim bermekning özi eqilsizliktur.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
Aqilane kishining qelbi aghzidin eqil chiqirar; Uning lewzige bilimni ziyade qilar.
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Yéqimliq sözler goya heseldur; Köngüllerni xush qilip ten’ge dawadur.
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Adem balisigha toghridek körünidighan bir yol bar, Lékin aqiwiti halaketke baridighan yollardur.
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
Ishligüchining ishtiyi uni ishqa salar; Uning qarni uninggha heydekchilik qilar.
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
Muttehem kishi yaman gepni kolap yürer; Uning lewliri lawuldap turghan otqa oxshar.
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
Egri adem jédel-majira tughdurghuchidur; Gheywetchi yéqin dostlarni ayriwéter.
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
Zorawan kishi yéqin adimini azdurar; Uni yaman yolgha bashlap kirer.
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Közini yumuwalghan kishi yaman niyetni oylar; Léwini chishligen kishi yamanliqqa teyyardur.
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Heqqaniyet yolida aqarghan chach, Ademning shöhret tajidur.
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
Asan achchiqlimaydighan kishi palwandin ewzeldur; Özini tutuwalghan sheher alghandinmu üstündur.
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
Chek étekke tashlan’ghini bilen, Lékin netijisi pütünley Perwerdigardindur.