< Ordspråksboken 16 >

1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Człowiek sporządza myśli serca swego; ale od Pana jest odpowiedź języka.
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
Wszystkie drogi człowiecze zdadzą się być czyste przed oczyma jego; ale Pan jest, który waży serca.
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Włóż na Pana sprawy twe, a będą utwierdzone zamysły twoje.
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Pan dla siebie samego wszystko sprawił, nawet i niezbożnika na dzień zły.
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Obrzydliwością jest Panu każdy wyniosłego serca; który choć sobie innych na pomoc weźmie, nie ujdzie pomsty.
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Miłosierdziem i prawdą oczyszczona bywa nieprawość, a w bojaźni Pańskiej odstępujemy od złego.
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Gdy się podobają Panu drogi człowieka, i nieprzyjaciół jego do zgody z nim przywodzi.
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Lepsza jest trocha z sprawiedliwością, niż wiele dochodów niesprawiedliwych.
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
Serce człowiecze rozrządza drogi swe; ale Pan sprawuje kroki jego.
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Sprawiedliwy rozsądek jest w wargach królewskich; w sądzie nie błądzą usta jego.
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
Waga i szale są ustawą Pańską, a wszystkie gwichty sprawiedliwe w worku są za sprawą jego.
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Obrzydliwością jest królom czynić niezbożność; bo sprawiedliwością stolica umocniona bywa.
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Przyjemne są królom wargi sprawiedliwe, a szczerych w mowie miłują.
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
Gniew królewski jest posłem śmierci; ale mąż mądry ubłaga go.
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
W jasności twarzy królewskiej jest żywot, a łaska jego jest jako obłok z deszczem późnym.
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
Daleko lepiej jest nabyć mądrości, niżeli złota najczystszego; a nabyć roztropności lepiej, niż srebra.
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
Gościniec uprzejmych jest odstąpić od złego; strzeże duszy swej, kto strzeże drogi swojej.
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
Przed zginieniem przychodzi pycha, a przed upadkiem wyniosłość ducha.
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Lepiej jest być uniżonego ducha z pokornymi, niżeli dzielić korzyści z pysznymi.
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
Kto ma wzgląd na słowa, znajduje dobre; a kto ufa w Panu, błogosławiony jest.
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
Kto jest mądrego serca, słynie rozumnym, a słodkość warg przydaje nauki.
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Zdrój żywota jest roztropność tym, którzy ją mają; ale umiejętność głupich jest głupstwem.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
Serce mądrego roztropnie sprawuje usta swoje, a wargami swemi przydaje nauki.
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Powieści wdzięczne są jako plastr miodu, słodkością duszy, a lekarstwem kościom.
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Zda się podczas droga być prosta człowiekowi; wszakże dokończenie jej pewna droga na śmierć.
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
Człowiek pracowity pracuje sobie; bo go pobudzają usta jego.
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
Człowiek niezbożny wykopuje złe, a w wargach jego jako ogień pałający.
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
Mąż przewrotny rozsiewa zwady, a klatecznik rozłącza przyjaciół.
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
Mąż okrutny przewabia bliźniego swego, i wprowadza go na drogę niedobrą.
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Kto mruga oczyma swemi, zmyśla przewrotności; a kto rucha wargami swemi, broi złe.
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Koroną chwały jest sędziwość; znajduje się na drodze sprawiedliwości.
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
Lepszy jest nierychły do gniewu, niżeli mocarz; a kto panuje sercu swemu, lepszy jest, niżeli ten, co dobył miasta.
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
Los na łono rzucają; ale od Pana jest wszystko rozrządzenie jego.

< Ordspråksboken 16 >