Ordspråksboken 16
1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Motema ya moto esalaka mabongisi, kasi eyano ewutaka epai na Yawe.
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
Nzela nyonso ya moto emonanaka peto na miso na ye, kasi Yawe nde amekaka mitema.
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Pesa misala na yo epai na Yawe, mpe mabongisi na yo ekokokisama.
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Yawe asalaka makambo nyonso na tina, ezala bato mabe, asala bango mpo na mokolo ya pasi.
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Moto nyonso ya lolendo azalaka nkele na miso ya Yawe; solo, akozanga te kozwa etumbu.
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Bolingo mpe bosembo elongolaka mbeba; kotosa Yawe etindaka moto kokima mabe.
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Soki Yawe asepeli na nzela ya moto, akoyokanisa ye na banguna na ye.
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Kozwa biloko moke kati na bosembo ezali malamu koleka kozwa bomengo ebele kati na nzela ya mabe.
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
Motema ya moto esalaka mabongisi, kasi ezali Yawe nde asalaka ete ekokisama to te.
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Maloba ya mokonzi ezali lokola Liloba na Nzambe, ekweyaka te kati na kosambisama.
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
Emekelo kilo ya sembo mpe basani oyo bamekelaka kilo ezali ya Yawe, mpe kilo nyonso ya saki ezali likambo na Ye.
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Ezali malamu te mpo na mokonzi kosala mabe, pamba te bokonzi elendisamaka nde na nzela ya bosembo.
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Bakonzi balingaka maloba ya solo, mpe bapesaka moto oyo alobaka na bosembo lokumu.
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
Kanda ya mokonzi ememaka na kufa, kasi moto ya bwanya ayebaka kokitisa yango.
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
Soki elongi ya mokonzi ezali kongenga, elingi koloba: bomoi. Bolamu na ye ezali lokola lipata ya mvula ya eleko ya suka.
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
Bwanya ezali malamu koleka wolo, mpe kozwa mayele ezali na litomba koleka palata.
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
Bato ya sembo batambolaka na nzela oyo epesaka mabe mokongo. Moto oyo abatelaka motema na ye abatelaka nde bomoi na ye.
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
Lolendo eyaka liboso ya kobebisama, mpe komimatisa eyaka liboso ya kokweyisama.
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Kozala moto ya komikitisa mpe kozala elongo na bato bakelela ezali malamu koleka kokabola bomengo ya bitumba elongo na bato ya lolendo.
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
Moto oyo akanisaka na tina na makambo amonaka bolamu. Esengo na moto oyo atiaka elikya na Yawe.
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
Babengaka moto oyo azali na motema ya bwanya moto ya mayele, mpe bibebu ya kimia ebakisaka boyebi.
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Mayele ezali etima ya bomoi mpo na bato oyo bazali na yango, kasi bozoba ezali etumbu mpo na bazoba.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
Motema ya moto ya bwanya ekomisaka monoko na ye mayele, mpe bibebu na ye ebakisaka boyebi.
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Maloba ya elengi ezalaka lokola mafuta ya nzoyi, epesaka kimia na motema mpe lobiko na mikuwa.
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Nzela mosusu emonanaka sembo na miso ya bato, nzokande, na suka, ememaka na kufa.
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
Nzala etindaka mosali ete asala mosala, monoko na ye etindikaka ye na mosala.
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
Moto ya Beliali abongisaka kosala mabe, mpe maloba na ye ezali lokola moto oyo etumbaka.
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
Moto mabe alonaka koswana, moto ya songisongi akabolaka baninga.
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
Moto ya mobulu abendaka moninga na ye mpe atambolisaka ye na nzela ya mabe.
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Moto oyo akangi miso mpe bibebu na ye mpo na kosala mabongisi ya mabe asili kosala masumu.
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Suki ya pembe ezali motole ya nkembo; bazwaka yango na nzela ya bosembo.
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
Moto oyo akangaka motema azali makasi koleka elombe, mpe moto oyo ayebi komikanga azali makasi koleka moto oyo abotolaka bingumba.
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
Bakobetaka zeke kati na elamba ya Nganga-Nzambe, kasi mikano nyonso ewutaka na Yawe.
