< Ordspråksboken 16 >

1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Ninia hidadea ninia hawa: hamomusa: ilegesa. Be Gode Ea hanai hamobe fawane fa: no ba: mu.
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
Di da dia hamobe huluane da moloiwane dawa: sa. Be Hina Gode Hi fawane da dia asigi dawa: su hanai hou amoma fofada: sa.
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Dia hanai hamomu liligi huluane hahawane fidima: ne, Hina Godema sia: ne gadoma. Amasea, dia hamobe huluane, di da hahawane hamone dagomu.
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Hina Gode da Ea hahamoi liligi huluane amo ea hamobe amola dagosu ilegei dagoi. Be wadela: i hamosu dunu huluane E da wadela: lesimusa: ilegei dagoi.
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Hina Gode da gasa fi dunu huluane higasa. Ilia da se iasu amo fisima: ne hobeamu da hamedei ba: mu.
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Dilia Gode Ea hou dafawaneyale dawa: ma amola mae yolesima. Amasea, E da Dilia wadela: i hou gogolema: ne olofomu. Hina Gode Ea sia: noga: le nabasea, Dilia da se hame nabimu.
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Dilia da Hina Gode Ea hanai hamosea, dilima ha lai amola da sinidigili, bu Dilia na: iyadowane esalumu.
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Moloiwane hamobeba: le, liligi fonobahadi gaguiwane ba: mu da defea. Be ogogolewane hamobeba: le, liligi bagade gagumu da defea hame galebe.
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
Di da dia fa: no hamomu amo ilegelala. Be Gode Hi fawane da dia hamobe ouligisa.
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Osobo bagade hina bagade da Gode da olelebeba: le fawane sia: sa. Ea hamomu sia: da giadofasu hame dawa:
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
Hina Gode da bidi lasu hou amo ganodini, dioi defesu amola hou huluane moloidafa fawane ba: mu hanai gala.
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Osobo bagade hina bagade ilia da wadela: i hou huluane higasa. Bai moloidafa hou fawane da eagene fi ilima gasa iaha.
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Osobo bagade hina bagade da moloidafa sia: fawane nabimu hanai gala. E da moloidafa sia: dasu dunu ilima asigisa.
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
Noga: i dawa: su dunu da hina bagade hina: nodoma: ne hamosa. Be hina da ougi ba: sea, dunu afae da bogosa: besa: le, hou noga: le ouligimu da defea.
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
Hina bagade ea dogolegei da agoane. Muagadodili gibu sa: ili, denesibi agoai hahawane esalusu diala.
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
Di da Bagade Dawa: su Hou hogoi helema. Amo hou ea lasu defei da gouli amola silifa amo lasu defei bagadewane baligisa.
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
Noga: i dunu da logo amo da wadela: i hou amoma afafai dagoi, amoga ahoa. Amaiba: le, dia logo ahoasu noga: le dawa: ma. Di da giadofale ahoanu, bogosa: besa: le, noga: le dawa: ma!
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
Dunu da gasa fi hou amola hihi hou hamosea, da wadela: lesi dagoi ba: mu.
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Dia hou fonoboiwane hame gaguiwane esalumu da defea. Be gasa fi hamone, wamolai liligi mogili labeba: le, bagade gaguiwane ba: mu da defea hame galebe.
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
Dima olelei liligi amo noga: le dawa: ma. Amasea, dia hou huluane da hahawane ba: mu. Hina Godema dafawaneyale dawa: le, di da eso huluane hahawane ba: mu.
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
Nowa da asigi dawa: suga asigilai galea, eno dunu da ema nodosa. E da sia: noga: idafa sia: beba: le, eno dunu da ea fada: i sia: ne iasu amoma fa: no bobogesa.
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Bagade Dawa: su Hou da noga: i asigi dawa: su dunu ilima esalusu hano bubuga: su agoaiwane gala. Be amo moloi hou hame hamobe dunuma olelesea da udigili helesa.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
Bagade dawa: su dunu da dadawa: lalu fawane sia: sa. Amasea, ilia da dawa: iwane sia: beba: le, eno dunu da ilia sia: amoga fa: no bobogesa.
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Asigi sia: da agime hano ea hedai defele ba: sa. Amo da hedaidafa amola dima gasa iaha.
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Di da logo dialebe ba: sea amola amo da logodafa di dawa: lala. Be amo logo da bogosu doaga: sa: besa: le, dawa: ma!
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
Hawa: hamosu dunu da ha: i manu hanaiba: le, baligili hawa: hamonana. Bai e da ha: i galebe amola sadimu hanai gala.
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
Wadela: i hamosu dunu da eno dunu se nabima: ne, logo hogoi helesa. Ilia sia: amolawane da gia: i bagade wadela: i sia: fawane gala.
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
Wadela: le hamosu dunu ilia da baligidu sia: be amo gaguli laha. Ilia da ilia na: iyado fi da: i dioma: ne amola afafama: ne wadela: lesisa.
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
Nimi bagade gasa fi dunu da ilia na: iyado ilima ogogosa amola ili wadela: lesisa.
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Nowa dunu da hohonomusa: si begini gasea o udigili onigisia, amo dawa: ma! Bai ilia da wadela: i hou hamomusa: dawa: lala.
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Moloidafa dunu da ode bagohame esalumu. Amo da bidi Gode da ilima iaha. Momali hinabo da ilima hadigi habuga agoane gala.
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
Hahawane, mae fisili, ouesalebe hou da gasa bagade hou baligisa. Dina: da: i hodo amola asigi dawa: su amoga ouligisu hou da moilai bai bagade bagohame amoga ouligisu hou, bagadewane baligisa.
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
Osobo bagade dunu da Gode Ea hanai dawa: musa: , ululuasa. Be Gode Hi fawane da adole iasu ilegesa.

< Ordspråksboken 16 >