< Ordspråksboken 16 >
1 En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
Ürəyin fikirləri insandan, Dilin cavabı isə Rəbdəndir.
2 Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
İnsanın bütün yolları öz gözündə təmiz sayılar, Lakin Rəbb ürəkləri yoxlar.
3 Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
Görəcəyin işləri Rəbbə ver, Onda niyyətlərin yerinə yetər.
4 HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
Rəbb hər şeyi məqsədinə müvafiq yaradıb, O, pis insanı bəla günü üçün yaradıb.
5 En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
Rəbb qəlbi təkəbbürlülərdən ikrah edər, Doğrudan da, onlar cəzasız qalmaz.
6 Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
Xeyirxahlıq və sədaqət hər təqsiri kəffarə edər, İnsan Rəbb qorxusuna görə pislikdən dönər.
7 Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
Rəbb insanın həyatından razı qaldısa, Düşmənlərini belə, onunla barışdırar.
8 Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
Salehliklə qazanılan az şey Haqsız yolla olan bol gəlirdən yaxşıdır.
9 Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
İnsan ürəyində özü üçün yol qurar, Amma Rəbbin verdiyi istiqamətlə addımlar.
10 Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
Padşah uzaqgörənliklə dilindən sözlər çıxarar, Qoy onda məhkəmədə ədalətdən yan keçməsin.
11 Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
Rəbb düzgün tərəzi və çəkini tələb edər, O, torbadakı hər çəki daşını müəyyən edər.
12 En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
Şər iş görmək padşahlarda ikrah yaradar, Çünki salehliklə taxtlar möhkəm olar.
13 Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
Saleh adamın dili padşahları razı salar, Onlar düz danışanı sevər.
14 Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
Padşahın hiddəti ölüm elçisidir, Amma hikmətli insan bu hiddəti yatırar.
15 När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
Padşahın üzü nuranidirsə, demək, həyat var, Razılığı yaz yağışı gətirən buluda oxşar.
16 Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
Qızıldan çox hikmət qazanmaq yaxşıdır, Gümüşü yox, idrakı yığmaq üstün tutular.
17 De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
Əməlisalehlər pislikdən dönmək yolunu tutar, Yoluna diqqət edən canını qoruyar.
18 Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
Əcəldən əvvəl təkəbbür gələr, Fəlakətdən əvvəl lovğalıq ruhu gələr.
19 Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
Məzlumlar arasında sadə qəlbli olmaq Təkəbbürlülərlə talan malı bölüşdürməkdən yaxşıdır.
20 Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
Sözdən hikmət alan xeyir tapar, Rəbbə güvənən insan nə bəxtiyardır!
21 Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
Qəlbində hikmət olan dərrakəli adlanar, Şirin dilli olan müdrikliyi artırar.
22 En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
Ağıl insan üçün həyat çeşməsidir, Axmağa tərbiyə vermək səfehlikdir.
23 Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
Hikmətlinin ürəyi dilinə tərbiyə verir, Ağzındakı müdrik sözləri artıq edir.
24 Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
Xoş sözlər sanki pətəkdə baldır, Cana şirinlik, sümüklərə şəfadır.
25 Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Yol var ki, insanın qarşısında düz görünür, Amma sonu ölümdür.
26 Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
Əməkçi qarnı üçün zəhmət çəkir, Aclıq onu məcbur edir.
27 Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
Yaramaz şər quyusu qazar, Dili alov kimi yandırıb-yaxar.
28 En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
Hiyləgər adam dava yaradar, Qeybətçi əziz dostları ayırar.
29 Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
Zorakı qonşularını aldadar, Onları yaxşı olmayan yola aparar.
30 Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
Niyyəti hiyləli olan göz vurar, Dodaq büzər, şər qurar.
31 En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
Ağaran saçlar şərəf tacıdır, Salehlik yolunun qazancıdır.
32 Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
İgid olmaqdan səbirli olmaq yaxşıdır, Nəfsə hakim olmaq şəhəri almaqdan üstündür.
33 Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
Ətəyin üstünə püşk atılar, Amma hökm Rəbdən gələr.