< Ordspråksboken 15 >

1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
Sie top fisrasr akmisyela kasrkusrak, a sie kas toasr ac purakak kasrkusrak.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
Ke mwet lalmwetmet elos kaskas, mwet uh mwel etauk. A mwet lalfon elos filakunla kas lusrongten.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
LEUM GOD El liye ma orek in acn nukewa; El suiya ma nukewa kut oru — finne wo ku koluk.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
Kas kulang mwe akkeye kom, a kas toasr ac mwe akmunasye kom.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
Ma lalfon se pa in pilesru kas in luti lun papa tomom; a lalmwetmet pa in porongo kas in kai lal.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
Mwet suwoswos elos karinganang kasrpalos, a mwet koluk elos sununtei kasrpalos, na ke pacl koluk tuku, elos kwacola.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Mwet lalmwetmet akyokye etauk, a mwet lalfon elos tia.
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
LEUM GOD El insewowo ke pre lun mwet wo, a El srunga mwe kisa lun mwet koluk.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
LEUM GOD El srunga inkanek lun mwet koluk, a El lungse elos su oru ma suwohs.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Kom fin oru ma koluk, kom ac sun kaiyuk upa; kom ac misa kom fin tia lela in aksuwosyeyuk kom.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
LEUM GOD El fin ku in etu ma nukewa ma oan in facl lun mwet misa, na kalem lah sie mwet el tia ku in okanla nunak lal liki God. (Sheol h7585)
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
Mwet inse fulat tia lungse in aksuwosyeyuk elos; elos tiana suk kas in kasru sin mwet lalmwetmet.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
Ke pacl mwet uh engan, elos israsr srisrik, a ke pacl elos asor, insialos toasrlana.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
Mwet lalkung lungse na lutlut, a mwet sulalkung mansisna in nikin.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Mwet sukasrup elos moul in fosrnga pacl nukewa, a mwet ma insewowo, elos moul in engan pacl nukewa.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
Wo in sukasrup ac in sangeng sin LEUM GOD, liki na in kasrup ac moul in lokoalok.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Ac wo in mongo mahsrik yen oasr lungse we, liki na in mongo ikwa yuyu yen oasr srunga we.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
Mwet mongsa elos purakak akukuin, a mwet mongfisrasr elos akmisye.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
Kom fin alsrangesr, kom ac sun ma upa yen nukewa, a kom fin suwohs, wangin mwe lokoalok ac sun kom.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
Sie tulik lalmwetmet el akenganye papa tumal. Sie tulik lalfon el pilesru nina kial.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
Mwet lalfon elos engankin orekma lalfon lalos, a mwet lalmwetmet elos ac oru ma suwohs.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
Kutena pwapa ma srihk kas in kasru nu kac, ac tia ku in fahla wo; enenu in oasr kas in kasru sin mwet pus, na ac fah wo saflaiya.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Mwe engan na yohk in konauk kas fal nu ke sripa se lun pacl sac!
24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol h7585)
Mwet lalmwetmet elos fahsr ke inkanek ma utyak nu ke moul; tia ke inkanek ma oatula nu ke misa. (Sheol h7585)
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
LEUM GOD El ac fah kunausla lohm sin mwet filang, a El fah loangela acn sin katinmas.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
LEUM GOD El srunga nunak koluk, a El insewowo ke kas kulang.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
Kom fin oru ma laesla ke inkanek kutasrik, kom ac pwanma ongoiya nu fin sou lom. Nimet eis mol in eyeinse, na moul lom fah loes.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Mwet wo elos nunku meet liki elos topuk. Mwet koluk elos sa in topuk, a kwana orala tukulkul.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
Ke pacl mwet wo uh pre, LEUM GOD El porongo, a El ngetla lukelos su oru ma koluk.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
Ngetnget kulang ac akenganye kom, ac pweng wo ac fah akkeyekom.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
Kom fin porongo pacl kaiyuk kom uh, kom lalmwetmet.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
Kom fin srunga lutlut, kom sifacna akkolukye kom. Kom fin porongo kas in kai nu sum, ac fah yokelik etauk lom.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
Sangeng sin LEUM GOD pa inkanek nu ke etauk. Kom enenu in pusisel, na fah akfulatyeyuk kom.

< Ordspråksboken 15 >