Ordspråksboken 15
1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
Yon repons ki dous kalme kòlè; men yon mo sevè pwovoke gwo fache.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
Lang a saj la gen pou mèt, konnesans; men bouch a sila ki manke konprann nan eksprime foli.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
Zye a SENYÈ a tout kote; L ap veye sa ki bon ak sa ki mal.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
Yon lang ki kalme se yon pyebwa lavi; men si l gen desepsyon, l ap kraze lespri.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
Yon moun ensanse refize disiplin a papa l; men sila ki aksepte repwòch gen sajès.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
Gran richès twouve nan kay a moun dwat yo; men gwo twoub se salè a mechan an.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Lèv a moun saj yo gaye konesans; men se pa konsa ak kè moun ensansib yo.
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
Sakrifis a mechan an abominab a SENYÈ a; men lapriyè moun dwat yo se gwo plezi Li.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
Chemen mechan an abominab a SENYÈ a; men Li renmen sila ki chache ladwati a.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Pinisyon byen di ap tann sila ki abandone chemen an; sila ki rayi korije a va mouri.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
Sejou mò yo ak labim nan parèt devan zye SENYÈ a; konbyen, anplis, pou kè a lòm! (Sheol h7585)
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
Sila ki moke a pa renmen sila ki fè l repwòch la; li pa janm ale kote moun saj.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
Kè ki gen lajwa fè figi moun rejwi; men lè kè a tris, lespri a vin brize.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
Lespri a moun entèlijan an chache konesans; men bouch a moun sòt la, manje foli.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Tout jou aflije yo move; men yon kè kontan se yon fèt ki pa janm sispann.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
Pi bon se piti ak lakrent SENYÈ a, pase gwo richès ak gwo twoub ladann.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Pi bon se yon plato legim avèk lanmou, pase yon bèf gra ak rayisman.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
Yon nonm ki kolerik pwovoke konfli; men sila ki lan nan kòlè a kalme yon kont.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
Wout a parese a se tankou yon ran pikan; men pa a moun dwat la se yon gran chemen.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
Yon fis ki saj fè papa l kontan; men yon gason ensanse meprize manman l.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
Foli se gwo plezi pou sila ki manke bon konprann nan; men yon nonm ak bon konprann mache dwat.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
San konsèy, plan yo vin jennen; men ak anpil konseyè, yo vin reyisi.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Yon nonm jwenn kè kontan nan yon repons ki jis, e a la bèl yon mo livre nan pwòp lè li bèl!
Wout lavi a mennen moun saj la anwo, pou l kab evite Sejou mò k ap tann li anba a. (Sheol h7585)
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
SENYÈ a va demoli kay moun ògeye a; men L ap etabli lizyè vèv la.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
Plan mechan yo abominab a SENYÈ a; men pawòl agreyab yo san tach.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
Sila ki fè pwofi ak movèz fwa a, twouble pwòp lakay li; men sila ki rayi afè anba tab la, va viv.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Kè a moun dwat la reflechi anpil pou bay repons; men bouch a mechan an fè anpil move bagay vin parèt.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
SENYÈ a lwen mechan an; men Li tande lapriyè a moun dwat yo.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
Zye klè fè kè kontan; bòn nouvèl kon mete grès sou zo.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
Zòrèy k ap koute repwòch ap viv; zore ki koute koreksyon ap alèz pami saj yo.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
Sila ki neglije disiplin meprize pwòp tèt li; men sila ki koute repwòch ranmase bon konprann.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
Lakrent SENYÈ a se enstriksyon ki bay sajès; avan onè, fòk imilite.
