Ordspråksboken 15
1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
Dwoko wach mamuol kweyo mirima, to wach makwiny jimbo ich wangʼ.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
Lew ngʼat mariek konyore gi rieko, to dho ngʼat mofuwo hulo gik mofuwo.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
Wenge Jehova Nyasaye ni kuonde duto, karito joricho gi joma beyo.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
Lep makelo ber en yath mar ngima, to lep mar miriambo omiyo chuny bedo mool.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
Ngʼat mofuwo chayo kum mar wuon mare, to ngʼat mawinjo ka ikwere nyiso rieko.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
Od ngʼat makare otingʼo mwandu maduongʼ, to pok mar joricho kelo nigi chandruok.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Dho jomariek lando ngʼeyo, to ngʼat mofuwo to wechene obam.
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
Jehova Nyasaye odagi misango mar jaricho, to lamo mar ngʼat moriere tir miye mor.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
Jehova Nyasaye odagi yore ngʼat marach, to ohero jogo matimo gik makare.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Kum malit orito ngʼat maweyo yo, ngʼat masin kikwere biro tho.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
Jehova Nyasaye ongʼeyo gik moko matimore, bed ni en Tho kata Kethruok, omiyo dhano ok dipandne paro manie chunye! (Sheol h7585)
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
Ngʼat ma jasunga dagi puonj, ok odwar mondo ongʼadne rieko gi jomariek.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
Chuny mamor miyo wangʼ bedo gi mor, to chuny mokuyo miyo dhano bedo mool.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
Chuny mongʼeyo pogo tiend weche dwaro ngʼeyo, to dho ngʼat mofuwo chamo fuwo.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Ndalo duto mag ngʼat mahinyore gin thagruok, to chuny mamor ni kod mor mosiko.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
Ber bedo gi matin ka iluoro Jehova Nyasaye moloyo mwandu mangʼeny kod koko.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Ber chamo alot kama hera nitie, moloyo chamo ringʼo machwe kama achaya nitie.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
Ngʼat ma iye wangʼ piyo medo miero, to ngʼat ma terore mos kweyo dhawo.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
Yor jasamuoyo olor gi kuthe, to yor ngʼat moriere tir en yo malach.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
Wuowi mariek miyo wuon mare mor, to ngʼat mofuwo chayo min mare.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
Fuwo moro ngʼat maonge gi rieko, to ngʼat man-gi winjo wuotho moriere tir.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
Chenro ok chopi nikech onge puonj makare, to ka giyudo jongʼad rieko mangʼeny to gichopo.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Ngʼato yudo mor e dwoko mowinjore, to mano ber manade kuom wach mochopo e sa midware.
Yor ngima telo kadhi malo ni ngʼat makare, mondo ogengʼe kik odhi mwalo kar tho. (Sheol h7585)
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
Jehova Nyasaye muko od ngʼat masungore, to orito kiep dhako ma chwore otho ma ok omul.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
Jehova Nyasaye odagi paro mar joricho, to jogo ma chunygi ler miye mor.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
Ngʼat ma jawuoro kelo chandruok ne joode, to ngʼatno mamon gi asoya biro dak amingʼa.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Chuny ngʼat makare pimo dwokoge, to dho ngʼat ma timbene richo hulo gik maricho.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
Jehova Nyasaye bor gi ngʼat ma timbene richo, to owinjo lamo mar ngʼat makare.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
Neno mamor kelo mor ni chuny, to wach maber miyo choke bedo gi ngima.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
Ngʼat machiko ite kikwere biro bedo thuolo e kind joma riek.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
Ngʼat ma ok dew kum ochayore owuon, to ngʼat mawinjo kikwere medo winjo wach.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
Luoro Jehova Nyasaye puonjo dhano rieko, to bedo mamuol kelo luor.
